Mörtmark - Den svenska utposten i öster

av

Harri Blomberg


Foto: Mörtmarks svenska folkskola med eleverna i förgrunden. Folkskollärare Erik Viljam Fågelbärj (1901-1961) till höger på bilden.

Mörtmarks svenska folkskola

 


Mörtmark by i Bötom har varit en svensk utpost i öster, såsom "Penik-lande" några kilometer söder om byn. maria Nedergård och Greta-Lisa SkogslundÄnnu på 1850-talet var huvudspråket i byn svenska och vid förra sekelskiftet var Mörtmark helt tvåspråkig. De finsktalandes antal i Mörtmark var 70 procent år 1910. Vid tiden för första världskriget hade svenska folkskolan över 30 elever och två lärare anställda. Byns svenska folkskola grundades 1896. Tre år tidigare fick byn sin första skola som skulle betjäna båda språkgrupperna. Men man råkade få en finsksinnad lärare och detta gjorde att samröret inte blev långvarigt. Mörtmarks svenska folkskola, verkade under sex årtionden och som sedan Mörtmark överfördes till Bötom kommun 1927 erhöll betydande understöd av inhemska organisationer och av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. Mycket beroende på att finskhetsivrare i Bötom såg med oblida ögon på skolans existens. Dessa lyckades med att få Mörtmarks svenska skola på fall. Den stängdes den 1 augusti 1956.

Foto: Två mörtmarksflickor på ålderns höst. Systrarna Maria och Greta-Lisa Söderback gifte sig med bönder i Bötom. Maria med Norrgård i Nederby och Greta-Lisa med Skogslund i Överby. Den senare som finns längst till höger på bilden, föddes 1856 och dog 1931, är artikelförfattarens mormors mor.

Svenskarna naggades i kanterna. Förfinskningen satte fart då ungdomarna emigrerade, först till Amerika och sedan till Sverige. Emigrationen, blandäktenskapen och den finska inflyttningen ändrade språkförhållandena. Genom en långt genomförd hemmansklyvning kunde byn inte ge utkomst åt alla, varför en stark ström av ungdom gick från byn till andra platser. Svenskarnas antal har under decenniernas lopp minskat så att idag finns endast en handfull svenskar kvar.Svenska skolan och svenska ungdomsföreningen var de stöttepelare som genom åren bar upp de svenska samlingssträvandena i den numera nästan helt finskspråkiga kommunen Bötom.

Mörtmarks svenska ungdomsförening bildades år 1907 och var en livaktig förening. Den bidrog även på sitt sätt till att sammanföra byns minoritet. Föreningen verkade aktivt i 40-50 år. Numera är relationen mellan språkgrupperna god. Svenska folkskolebyggnaden har brunnit ned, men den gamla svenska UF-lokalen har rustats upp och är idag ett hembygdsmuseum där sydösterbottniskt hantverk visas upp. Ett fåtal aktiva medlemmar höll åtminstone in på 1990-talet liv i byns svenska marthaförening.

WWW:

I Mörtmark av Mats Österback

 

Paul Norrback

Släkten Norrback - tre generationer spelmän i Mörtmark

  • Viktor Norrback

  • Leander Norrback

  • Paul Norrback

 

Dragspelsvirtuosen Paul Norrback (1930-1995) drog tusentals med åhörare under sina glansdagar på 1940- och 1950-talen. Han konserterade i USA, Kanada och Sovjetunionen där han vann flera internationella musiktävlingar och titeln "dragspelets Segóvia".

 

 

Andra artiklar av Harri Blomberg på sydaby.eget.net

Nya artiklar:

 


web design sta.sto

Sydbottniska fönster

Sydbottniska fönster - Suupohjalaisia ikkunoita - Windows of Southern Ostrobothnia

Virtual tour across the region of Kristinestad in Southern Ostrobothnia on the west coast of Finland. Among the contents: history of shipbuilding and seafaring, local museums, the old wooden town of Kristinestad, the Susiluola (Wolf Cave) on the Bötombergen hills inhabited by Neandertal people more than 100 000 years ago

 

Emigrant tracking

Kristinestad Tjöck Mörtmark Bötom Lappfjärd Härkmeri Uttermossa Skaftung Ömossa Sideby

Kristiinankaupunki Tiukka Myrkky Karijoki Lapväärtti Härkmeri Uttermossa Skaftung Metsälä Siipyy

 © 1999-2010 Staffan Storteir