Birgitta kyrka

Lappfjärds nuvarande kyrka byggdes åren 1848-1851 och invigdes den 16 maj 1852 av ärkebiskopen Edvard Bergenheim. Man har ingen bättre vetskap om församlingens första kyrka, emedan kyrkans gamla handlingar under ofredsår blivit förstörda, så kan numera ingen visshet erhållas när den första kyrkan blivit uppbyggd, dock veta vi, att omkring år 1500 så fanns i Kristinestadsnejden en kyrka, som då var uppbyggd i Skaftung, men vilken tid och genom vilka händelser kyrkan hon blivit förstörd är oss obekant. Lappfjärd var länge en del av Närpes socken, men blev egen kapellförsamling år 1594 och eget pastorat år 1607. Första gången kyrkan i Lappfjärd omtalas är på 1640-talet då Johan Bochmöller beskriver den vara belägen i nuvarande kyrkbyn, finns avbildad på lantmätare Claes Claessons karta över Närpes och Lappfjärds socknar anno 1650 och hösten 1657, då vi får veta att den var försedd med ett vapenhus eller farstu som enda ingång till helgedomen. Den ansågs dock inte duga när församlingen växte och man byggde en ny kyrka under åren 1664-1666, varifrån virket hämtades från Kyrktimmeråsen i Dagsmark (läge: Kristoffer Mörts jordebokskarta från 1712). Hon fick en läktare 1735 och kom att rymma cirka 800 personer under kyrkoherde Erik Sands tid. Sedan stod hon ända till 1761, då hon under kyrkoherde Jakob Estlanders tid utvidgades, förbättrades och rödmålades och så kvarstod tills hon revs åren 1856-1857, varmed stockarna försåldes på auktion.

  Kapellkyrkan fick sitt namn efter Sankta Birgitta, helgonförklarad år 1391, och namnet visar att den har sitt ursprung i tiden före reformationen, troligtvis 1400-talets andra hälft och det bekräftas även av några senmedeltida helgonbilder som finns kvar i Lappfjärds kyrka sedan den tiden. Nådendals kloster som grundades på 1440-talet ökade intresset för detta inhemska helgon och därför bör den allra första kyrkan tillkommit under denna tid, dock var den ej belägen i nuvarande kyrkbyn, utan i närheten av Lappfjärds ås mynning vid samtidens kustfarled, i dagens Skaftung där en skifteskarta från 1769 visar namnet Capellängen och där man i byn ännu i folkmun fortfarande pratar om Kapellbäcken, Kapelltåget och Kapellbron över bäcken i Kapelltåget.

  Den nyss nämnda kyrkoherden Erik Sand (död 1736) omtalade 1734 i en rapport till forskaren P.N. Mathesius (1711-1772) till dennes avhandling Dissertatio Geographica de Ostrobothnia  från samma år, om lämningar efter en slags kyrka i Skaftung, men den ska nog inte hänvisas till den nuvarande platsen för minnesvården över det forna kapellet i Skaftung, avtäckt den 12 oktober 1936, då den är illa vald för i så fall låg den under vatten på 1400-talet.     forts.

  Lappfjärd blev kapellförsamling till Närpes någon gång under åren 1594-1595, när man flyttade kapellet till Lappfjärds by från Skaftung är oklart, men någon gång under 1500-talets andra hälft kan vara troligt och det katolska namnet kan ha bringats från kapellet i Skaftung eller så kan tvenne kapell ha samexisterat en längre tid, men det känns mindre trovärdigt för att de låg i så fall nära varandra på en annars kyrkogles kust, kanske man vid en renovering har bestämt att flytta kyrkan med stock och allt från Skaftung till Lappfjärd, inget större företag då allt låg nära vatten. Det är bara spekulationer, men man bör tänka att även efter rivningen av den gamla kyrkan åren 1856-1857 såldes stockarna på auktion.

  Den nuvarande kyrkan, byggd 1848-1851 (arkitekt E. B. Lohrmann som senare ritade Kristinestads rådhus/red.), är en av Finlands största landsortskyrkor. Kyrkan har sittplatser för 3000 personer och reser sig som en mindre katedral ute på slätten. Hösten 1851 hade den nya kyrkobyggnationen i Lappfjärd framskridit så långt att byggmästaren Erik Kuorikoski från Gamla Karleby fullgjort allt vad på honom ankommit. Kyrkan var ännu endast grundmålad. Likväl ville församlingens medlemmar genast börja hålla gudstjänster i den nya kyrkan. Kyrkoherden Estlander hade sökt förmå församlingsborna att vänta till kommande sommar, då den skulle bli färdigmålad och invigd, men de yrkade bestämt på att få ta kyrkan i bruk. Ombyte av kyrka skedde med en avskedsgudstjänst av kaplanen Karl Henrik Fonselius i den gamla kyrkan den 30 november 1851. Gudstjänsterna vidtog i den nya kyrkan från påföljande söndag, d v s den andra advent.

  Gudstjänsterna besöktes mangrant de första tiderna, då även själva byggnaden väckte beundran. Byggnaden gjorde både till det yttre och inre ett imponerande intryck. Den hade sittplatser för 3000 personer och var därmed en av landsortens större kyrkobyggnader. Åren 1856-1857 revs som sagt den gamla kyrkan "Birgitta", ett stenblock restes upp på den plats, där altaret stått. Församlingen är sedan den 1 januari 1978 svenskspråkig, en av de senaste restaureringarna gjordes 1979. Klockstapeln från 1771 flyttades till sitt nuvarande läge på 1860-talet, från den gamla kyrkans plats.
©2004 text Harri Blomberg, foto och design Staffan Storteir

Sevärdheter:

• Klockstapel från år 1771.
• Församlingshem, tidigare kronmagasin från år 1857, omändrat till församlingshem1965, tillbyggt 1978.
• Minnessten över 1808-1809 års krig, samt gravvårdar för stupade 1918-1920 och 1939-1944 vid nuvarande kyrkan.
• Gamla kyrkans minnessten och begravningsplats i Lappfjärds centrum.
• Åsändans begravningsplats, med kapell från 1931, togs i bruk sensommaren 1890
• Kyrkans interiör. Orgel: Gebriider Jehmlich 1958 Altartavla: Nattvarden, en kopia av Leonardo da Vincis verk, gjord 1861 av konstmålaren i Åbo Erik Johan Löfgren (1825-1884).