Sideby kyrka och klockstapel


Sideby kyrka

Sideby nya kyrka. Uppförd 1971-72. Arkitekten Erik Kråkström säger att han i Sideby nya kyrka "velat ge ett nytt formspråk åt den österbottniska kyrkobyggnadstraditionen. Planeringen har tagit sikte på att utnyttja den nedärvda skeppsbyggnadskonsten och den lokala hantverkslögheten".

FOTO: OLLE HAAVISTO

 

 

 

 

 

Ritad av C.F. Engel 1829.

Uppförd under ledning av kyrkobyggmästare Henrik Kuorikoski 1831.

 

 

 

Sideby klockstapel
  FOTO: OLLE HAAVISTO

Om Sideby klockstapels tillkomst.
Ur Sideby Församling och kyrka, förf. Valter Norrback, 1963.


Då kyrkan (gamla kyrkan - red.)skulle uppföras var det givetvis även fråga om resande av ett klocktorn antingen i samband med själva kyrkan eller fristående. Härvid stannade man för det senare alternativet. Men till följd av "fattigdomens oförmåga" synes man ha nöjt sig tillsvidare med att uppföra endast ett ritverk, vari den till 1 skeppunds vikt uppgående och anskaffade kyrkklockan upphängdes, troligen till kyrkans invigning på hösten 1786.

Klockan, som ännu finns kvar som den minsta i den nuvarande stapeln, bär inskriften:

"ÅR 1786, SEDAN EFTER KONUNG GUSTAF III RESOLUTION SIDEBY CAPELL UTI LAPPFJÄRDS SOCKN BLIFWIT UPPBYGGD WAR MAG. RUD. J. ESTLANDER KYRKOHERDE M. LASSFOLK OCH MATTS HANSES KYRKOVÄRDAR ÄR DENNA KLOCKA GUTEN I STOCKHOLM AF G.S. MEIJER."

Klockstapeln

Sideby klockstapel

FOTO: Staffan Storteir

Utan skydd för väder och vind som det stod på västra sidan av den nuvarande landsvägen, tog ritverket snart skada av röta. I anledning härav hölls allmän kapell- och byastämma å Hinders (Gammelhinders?) hemman d. 8/4 1795 i närvaro av Kongl. befallningshavandens och domkapitlets ombud Dan. Matteus och Johan Roos samt kyrkoherde R.J. Estlander och sacellanen Isaac Fonselius, varvid enighet rådde om att eny klockstapel skulle uppföras, men nämndemannen och gästgivaren Mats Simonsson Hanses satte sig igen på tvärn så till vida, att han ansåg sig befriad från deltagandet i uppförandet. Nu liksom tidigare ifråga om kyrkobygget gav han efter åtskilliga tjänliga föreställningar med sig, sedan man flyttat sammanträdet till kyrkan och bestämt den nya klockstapelns plats till 12 famnar rakt söderut från kyrkan, - det faktiska avståndet blev senare i det närmaste 15 famnar - och lovade leverera stockvirke efter sitt mantal, men yrkade i övrigt på att andra byggnadsmateraliers kostnader skulle fördelas efter röktalet i kapellet. Beslutet skulle sedan fastställas av domkapitlet. Var ärendet sedan kom att ligga till sig är ej bekant, ty först den 6 januari 1828 (33 år senare - red.)kommer det upp i ett kyrkostämmoprotokoll, då planritning och kostnadsförslag företeddes och förnyat beslut om byggande och virkets anskaffande fattades, så att arbetet skulle kunna påbörjas 1830. Nu kastade sig torpare, inhysingar och gerningsmen på tvären: de ville icke deltaga i byggandet, utan hotade med besvär, men husbönderna hänvisade till Byggning Balkens 26 kap. 1 paragraf, vari stadgades, att dagsverken skulle göras efter matlag. Något besvär blev ej av och å allmän kapellstämma d. 15/6 1829 beslöt man vända sig till byggmästar Erik Kuorikoski (Bror Åkerblom anger i Sideby Sockens Historia, 1975 Eriks far Henrik Kuorikoski som byggmästare - red.) från Gamlakarleby, vilken för tillfället sysslade med kyrkobygge i Malax, med anhållan, att han ville åtaga sig byggmästarebefattningen.

Kyrkan anslog 100 rubel bancoassignationer och spik skulle anskaffas från Stockholm.
Möjligen påbörjades byggnadsarbetet redan 1830, ehuru i alla anteckningar om klockstapeln står, att den uppfördes 1831. Den byggdes i 3 avdelningar: 1:sta avdelningens bottenplan blev 15x15 alnar och 23 1/2 alnar hög, 2:dra avdelningen 12 1/2 x 12 1/2 alnar samt 20 alnar hög, den 3:dje avdelningen blev egentligen fördelad på 2 skikt: en stympad pyramid med 4 1/2 x 4 1/2 alnar vid toppavskärningen, placerad på en fyrkantig sockel, det hela 25 alnar högt. Över taket restes sedan ett 7 alnar högt kors i syd och nord med ett klot av i det närmaste 2 alnars diameter under korset. Klotet har gått under namn av "Böllon". Klocktornets hela höjd blev sålunda 75 1/2 alnar. Byggnadsstilen påminner något om Åbo domkyrkas torn, men skiljer sig dock därifrån på ett fördelaktigt sätt. - Sideby klockstapel utgör ej blott en prydnad för den egna församlingen utan kan i skönhet och mäktighet tävla med det förnämsta, som finnas i landet. Mycket kunna ju sidebyborna icke skryta med, men över sin klockstapel äro de nog berättigade att vara stolta. Och vad själva utförandet beträffar, så tål det nog jämförelse med vilket annat timmermansarbete som helst.


Kyrkor i Sydösterbotten:

Kyrkor i Finland: Rekommendera en länk till staffan.storteir@e-brev.nu

[Back]

Tillbaka till region | Tillbaka till Sideby       

sydaby.eget.net