Innehåll

Slutsatser

Föregående uppsats upptar cirka ett par hundra finländska levnadsöden och det insamlade materialet kan delvis besvara min fråga som jag inledde uppsatsen med, det vill säga:

Hur omfattande var migrationsrörelsen från Finland till Göteborg med omnejd och inom vilka yrken var dessa finländare verksamma under den undersökta tidsperioden?

Jag antar att migrationsrörelsen till Göteborg oftast har varit liten, men vid vissa perioder har den tillfälligtvis ökat och då främst inom vissa få yrken som härrör till det militära och sjöfarten. Indikationer visar att bland soldater och sjömän har inslaget av finländare varit relativt stort när behovet funnits i Göteborg, t ex då Ostindiska kompaniet behövde manskap eller vid de tillfällen Sverige befunnit sig i krig. Även efter att Sverige och Finland skiljdes åt 1809 kom det finländska inslaget finnas kvar i Sverige omkring 40 år. Den tid det tog för att finländarna att leva sina liv tills döden mötte dem, en kvardröjning som gör att först under andra hälften av 1800-talet börjar Sverige bli kvitt det finländska inslaget, även om det fortsättningsvis kom att talas finska i Värmlands skogar och i Norrbotten, men innan dess och så sent som åren före 1850 var till exempel de svenska sedlarna tryckta med finska valörer. I de äldsta inflyttningsböckerna för Göteborgs församlingar där Karl Johans församling är ett föredöme redan år 1826 med att skriva ned hemort för den inflyttade, medan nästkommande församling vid namn Kristine påbörjar med hemortsnedteckningen först 1861 visar att det fortgår en sporadisk migrationsrörelse från Finland till det allt större Göteborg, ty staden växer lavinartat i förhållande till övriga svenska städer om man bortser från Stockholm. Strömmen ökar i alla fall av finländska besökare enligt passmyndigheterna i Stockholm ju längre 1800-talet får fortgå.

Finländarna, bortsett från artilleristerna som kom i samband med Finska krigets slut 1809, har främst kommit från kustbygden från Torneå i norr till Lovisa i sydöst, inkluderande skärgården mellan det finländska och svenska fastlandet, även Tavastland berördes. Sjömans- och militäryrket har hållits liv av många ensamstående, det vill säga besättningarna har varit ogifta, men kanske drygt en fjärdedel har haft familj och många av dessa synes ha bott i Göteborg och även fått sina gravplatser i Göteborg, åtminstone dog många av de finländska fallen i Göteborg enligt examinationslistorna. Att ha varit född finländare har inte inneburit att man har fått hålla sig till lägre befattningar, nej både i den offentliga som privata sfären har finländarna besuttit de högsta posterna i samhällshierarkin som landshövdingar, marina som militära chefskap och lett handelsföretag, kanske inte så konstigt när man tänker efter att Finland och finländarna var en självklar del av Sverige och det svenska fram till år 1809 och ännu långt efter det ödesåret hade man särbestämmelser som underlättade kontakter mellan de två forna rikshälfternas befolkningar. Att det svenska språket i Finland alltid haft en officiell ställning har ytterligare förstärkt förbindelserna.

Vad har jag missat? Vad kan man fortsätta att undersöka av det som jag endast har nuddat vid? Enskilda levnadsöden kan man bygga vidare på, till exempel kan man studera manskapets enskilda levnadshistoria när det gäller Ostindiska kompaniets personal och göra en specialstudie av Göteborgseskadern vid Nya varvets mönsterrullor för att få fram en bättre statistik av antalet finländare inom den marina enheten i Göteborg. Den delen synes ha varit betydande. Utflyttningslängder för finländska socknar och de polisiära myndigheternas inreseprotokoll vid tullen i Stockholm kanske också kan ge ytterligare namn på finländare vilka har haft Göteborg som slutmål, troligtvis kom även del hantverkslärlingar för att förkovra sig i sina respektive yrken.

Därtill vore trevligt att se en undersökning om Göteborgs första hundra år som stad, fanns det finländare här då? Ja, troligtvis för under denna tid tillkom bland annat namnet Majorna som med stor sannolikhet härleder till finsk bosättning på berget ovanför dåvarande utrikeshamnen vid Göta älv, nästan hälften av Nya Sveriges befolkning var finskspråkig, men då skeppen till kolonin i Amerika inte gick så regelbundet uppstod det en bosättning som på den äldsta kartan från 1655 skrives Majerna vilken härleder till det finska ordet maja som betyder koja. Även 1900-talets första hälft vore intressant att få undersökt.

Käll- och litteraturförteckning

Arkiverat källmaterial

Stadsarkivet i Göteborg (GSA)

Göteborgs fattigvård, Examinationslistor, seriesignum EII, volumnummer 1-10. (Den ofullständiga serien är i buntar á cirka 500 examinationslistor i varje box.) Följande förkortningar hänvisas till i uppsatsen:

EII:1 (Fattigvårdsinrättningen i Göteborg 1800-1805, nr 5-648. Endast denna box är uppdelad i tre mindre mappar.)

EII:2 (Fattigvårdsinrättningen i Göteborg 1800-1805, nr 651-1500.)

EII:3 (Fattigvårdsinrättningen i Göteborg 1814-1818, nr 2814-3804.)

EII:4 (Fattigvårdsinrättningen i Göteborg 1819-1824, nr 3807-5298.)

EII:6 (Fattigvårdsinrättningen i Göteborg 1831-1834, nr 6384-6990.)

EII:8 (Fattigvårdsinrättningen i Göteborg 1843-1847, nr 8142-8775.)

Landsarkivet i Göteborg (GLA)

1) Generalmönsterrullor (GMR) för (Kungliga) Göta Artilleriregemente, 1824 (7 st) och 1826 (8 st). Mikrofilmade kort över militära förband i västra Sverige, garnisonsförband, värvade artilleriet.

2) Göteborgs församlingars kyrkböcker, alfabetiskt ordnade avskrifter som finns samlade i referensbiblioteket vid expeditionen.

3) Göteborgs och Bohus landskansli, Rullor och förteckningar 1777-1904, EIXg:3. Material rörande Göteborgseskadern.

Källmaterial och bearbetningar i databaser

1) Genealogiska Samfundet i Finland, Historieböcker (HisKi).

Se http://www.genealogia.fi/historia/indexr.htm

2) Nationalencyklopedin (NE).

Se http://www.ne.se

3) Nättidningen Rötter, Emigrantforum.

Se http://www.genealogi.se/emigrant/forum/index.php

4) Ostindiska kompaniet. Dokument och personer, 1731-1813.

Se http://www.ub.gu.se/samlingar/handskrift/ostindie/

 

Bearbetningar

  1. Backman, Christina, "Gifta, ogifta och ingifta i släkten Backman under 450 år". Genos 65. Helsingfors 1994. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland.
  2. Backström, Åke, "Carger från Tyskland". Genos 66. Helsingfors 1995. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland.
  3. Bergström, Irja RED, Valand, från ritskola till konsthögskola. Göteborg 1991.
  4. Blomberg, Harri, Grön, Hjort, Last, Ståhl, Tjäder & Täck… En studie av finska artillerister i Göteborg med omnejd kring år 1820. B-uppsats i historia, Göteborg 2004.
  5. Engman, Max, Lejonet och dubbelörnen. Finlands imperiella decennier 1830-1890. Stockholm 2000.
  6. Feiff, Christer, … att Nya Älvsborg till sista blodsdroppen förswara. Göteborg 1988.
  7. Fredberg, C. R. A., Det gamla Göteborg, del 1. Göteborg 1919.
  8. Fredberg, C. R. A., Det gamla Göteborg, del 2. Göteborg 1921.
  9. Frängsmyr, Tore, Ostindiska kompaniet. Människorna, äventyret och den ekonomiska drömmen. Höganäs 1976.
  10. Fällström, Anne-Marie, Göteborg, förr och nu. Del VII. Göteborg 1972. Göteborgs Hembygdsförbunds skriftserie.
  11. Godenhielm, Berndt, "En recension av Släktbok, Ny följd III: 2-3". Genos 61. Helsingfors 1990. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland.
  12. Gjötterberg, Tore, "Sucksdorff". Genos 38. Helsingfors 1967. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland.
  13. Hern, Kjell, Göteborg i konsten. Hur målare och grafiker sett staden under tre hundra år. Göteborg 1961.
  14. Heyman, Eva, "Mariebergs staket får liv". Göteborgsposten. 7 mars 1999.
  15. Holmstedt, Nils, Kungliga Göta Artilleriregemente II. Göteborg 1962.
  16. Jalamo, Taisto, Sverigefinnar, förr och nu. Stockholm 1983.
  17. Karlsson, Ingemar RED, Territoriets gränser. Stockholm 1997.
  18. Kjellin, Maja, Göteborg, förr och nu. Del V. Göteborg 1968. Göteborgs Hembygdsförbunds skriftserie.
  19. Lagström, Hugo, "En bokanmälan av T.H. Langes Göteborgssläkten Lange jämte de med denna befryndade släkterna Lilljequist och Jedur, Helsingborg 1940". Genos 15. Helsingfors 1944. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland.
  20. Lainio, Jarmo RED, Finnarnas historia i Sverige 3. Helsingfors 1996.
  21. Limberg, Lennart, Göteborgs-Emigranten 2. Göteborg 1990.
  22. Magnusson, Thomas, Traditionalism och ekonomism. Västsvensk särart i fattigvårdsdebatten ca. 1800-1850. Göteborg 2001.
  23. Nyström, Lars, Ny Elfsborg. Göteborg 1960.
  24. Nyström, Per, Länsresidenset i Göteborg. Göteborg 1984.
  25. Koivukangas, Olavi, Utvandringen från Finland till Sverige genom tiderna. Åbo 1981.
  26. Pousar, Jarl, "Wiens". Genos 64 Helsingfors 1993. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland.
  27. Ribbing, Olof RED, Göteborgs eskader och örlogsstation 1523-1870. Göteborg 1949.
  28. Sehlin, Kjell: Artikeln "Möbler och Kinaporslin under klubban, sidan 7" i tidningen Nyheterna 1997-11-23.
  29. Sidbäck, Börje, Bygd och folk. Närpes 1989.
  30. Tarkiainen, Kari, Finnarnas historia i Sverige 1. Stockholm 1990.
  31. Tarkiainen, Kari, Finnarnas historia i Sverige 2. Helsingfors 1993.
  32. Tiselius, Carl A., Göteborg under kontinentaltiden, perioden 1808-1810. Göteborg 1935.
  33. Wacklin, Sara, Hundrade minnen från Österbotten. Jämte österbottniska anekdoter. Helsingfors 1919
  34. Öhnander, Bengt A., Landshövdingarna i Göteborgs och Bohus län. Göteborg 1989.
  35. Öhnander, Bengt A., Göteborg berättar ännu mer. Göteborg 1992.

Bildmaterial

P. J. Bladh (Nättidningen Rötter, Emigrantforum, nr 877.)

J. F. Carpelan (Wacklin 1919, s 149.)

B. G. R. Munck af Fulkila (Holmstedt 1962, s 75.)

K. J. af Wirsén 1817 (Ribbing 1949, s 310.)

Alla fotografier är tagna av uppsatsförfattaren.

Bilagor

Bilaga 1, examinationslista för Samuel Wicksell anno 1801

 

Bilaga 2, examinationslista för Valborg Hurtig anno 1846