Innehåll

- Fennia på Sydatlanten 1927. Skeppsgrisar och får -

Med på seglatsen hade man 7 svin, för att tillfredställa hungern. Tre av dem dog fast man försökte bota dem med rom. När man såg att ögonen började varas viste man att slutet nalkades för svinet.

Styrman Curt Palen matar skeppsgrisen som redan en gång rundat	Kap Horn A.K. Sainio tvättar sig Till rors: Torkel Knuutti och Olli Saarenheimo

II styrman Curt Palen matar skeppsgrisen som redan en gång rundat Kap Horn. Grisens grisvän hade blivit sjuk och dött. Den hade fått sin grav i vågorna  -   A.K. Sainio tvättar sig medan Johannes Holmström snålas på tvättvattnet där bakom  -  Till rors: Torkel Knuutti och Olli Saarenheimo

 

- Får klarade däremot sjön bättre. Dem brukade man ha nära byssan, och när det blev dags att slakta tog kocken bara till sig ett.

- Potatis kunde provianteras bara för tre veckor, sedan blev det att leva på ärter och bönor. Stockfisk som togs ombord i stora balar i England var den vanliga maten, och i övrigt var det bönor - både bruna och vita - samt ärter och fläsk. Visst tyckte man att maten var enformig, men man försökte liva upp den med lingon och blåbär, och alla var friska ombord, Någon speciell påsk- eller annan högtidsmat hade man inte - på sin höjd kunde någon extra delikatess förekomma i salongen, men inte "för om masten".

S/v Fennia på Sydatlanten Märssegelkuling

S/v Fennia på Sydatlanten  -  Märssegelkuling

Då man passerat linjen hade man efter tre dygn god sydostpassad. Den varade dock inte länge, utan dog ut efter sex dygn den 30 mars på 18* syd och 36* väst. Men ännu en vecka blåste lätta passadliknande vindar, nu från nordost. Den 7 april började man åter skifta till hårdvindssegel och så arbetade sig Fennia sakta söderut under tillsvidare stillsamma väst- och nordvästvindar. Ibland var det så stilla så hon låg utan styrfart.

Den 19 april var det slut med finvädersdagarna. Det började med en kortvarig sydväststorm med regnbyar. Den dog ut redan mot kvällen, men följdes den 21 april av en stadigt ökande sydväst med hög överbrytande sjö. Middagspositionen var denna dag 49* 43' S och 13* V, så det var intet gott att vänta. På kvällen blåste "halv storm" från västsydväst. Klockan 11 på kvällen tog skutan en stor sjö över sig från styrbord och den tog med sig styrbords pooptrappa. Mot kvällen nästa dag mojnade vinden och höll sig måttlig några dagar. Andre styrman lade åter upp och kom i arbete igen först fem dygn senare.