Fransgården är flyttad från Långfors i Skaftung. Den ursprungliga nybyggargården uppfördes i slutet av 1700-talet och färdigställdes 1801, men den har brunnit ned och gården på Kilen är från slutet av 1800-talet. Hemmanet Långfors har varit i släktens ägo i sex generationer. Det sista värdfolket i gården var Edit och Frans Långfors. Den sista husbonden har skänkt gården dess namn.

Fransgårdens grundplan är typisk för en större sent 1800-tals bondgård i Lappfjärd, Sideby och Tjöck.Utöver parstugeplanen med farstu (5), farstukammare (4), stuga (1) och framstuga ( främandstugo) (6) finns i vardera ändan av gården två kamrar. Byggnadens konstruktion ger vid handen att framstugan och de inre kamrarna tillbyggts i ett senare skede.

I samtliga kamrar och i framstugan har man rekonstruerat sk rappade kakelugnar, som vitmenats med limfärg. Den stora ritspisen med bakugn och sirligt profilerad spiskrans dominerar interiören i stugan.

Väggarna är schablonmålade enligt de mönster, som hittades under flera tapetlager vid nedtagningen av huset. En del av den ursprungliga väggmålningen har bevarats på ett väggfält mellan de västra långväggens fönster.

Enligt den muntliga traditionen torde målningarna vara utförda av Målar-Markus Raunio.

Vid spisfönstret står "karhyllon" och i kamrarna finns uppbäddade utdragssängar.

De södra ändkamrarna har inretts av martaföreningarna i Lappfjärd (7) respektive Tjöck (8).

 

Webbdesign ©2005 Staffan Storteir