Innehållsförteckning

Nästa
Litteratur

[Tillbaka]

Skeppsbyggeri och skeppsbyggmästare

 

 

Såsom vi tidigare nämnt, voro Närpesborna av gammalt och redan på 1550-talet allmänt kända såsom skickliga skeppsbyggare. Skeppsbyggeriet var också här länge en näringsgren, som sysselsatte många arbetare. Man byggde icke allenast alla farkoster för eget behov, utan även för andra orter. Byggmästarena voro visserligan allmänt "selfmade men" och några egentliga ritningar till fartygen hade man oftast icke. Genom praktig såsom skeppstimmermän skolade många sig till stor skicklighet, att räkna och mäta ut, huru alla dimensioner skulle vara, då man visste, huru lång kölen skulle sträckas. Närapå i varje kustby fanns det sådana byggmästare. De blevo anlitade även utom egen socken. Tyvärr känner man icke namnen på dessa personer, vilka gjorde Närpesnamnet väl känt redan i äldre tider. Icke ens är det möjligt, att få reda på, vilka de "omtalta bröderna" voro, som en affärsman i Nystad i ett brev år 1814 ville hava dit, för att bygga ett skepp.

- Men från nyare tid må här nämnas en man, som förtjänar ihågkommas i detta avseende, nämligen hemmansägaren Anders Granskog i Böle, född 1814, död 1892. Redan vid 28 års ålder byggde han sin första skuta och fortsatte sedan såsom skeppsbyggmästare såväl i Närpes, som i grannstäderna hela sitt långa, verksamma liv.

skeppsbyggmästare Anders Granskog

 

 

 

Anders Granskog

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ganska vanligt var, att åländska redare läto bygga åt sig fartyg i Närpes, och Anders Granskog torde såsom byggmästare handhaft byggandet av minst ett tjugutal sådana fartyg, vanligast galeaser och skonertar. Men även andra byggmästare anlitades. Såsom ett exempel må anföras, huru t. ex. år 1868 Matts Eriksson Herrmans, Henrik Karlsson Södergrann, samt Karl Henriksson, Karl Johan Johansson och Karl Johansson, alla från Norrgrann i Tjärlax byggde åt skepparen A. W. Jansson i Hammarland en galeas av furu och gran på kravell med en köl av 69 fots längd för 4.000 mark, varvid skepparen skulle anskaffa endast järn och drev, byggarene allt annat: virke, tjära, beck, byggmästare, smed, kol, rigg, samt verkställa utskjutningen. Några dagar efter "kontrakteringens" uppgörande ångrade gubbarne sig och fingo då löfte om en tillökning av 400 mark, "om de int gå ut med den summa, som förut är föreskrifvit".

Nästa
Litteratur

[Tillbaka]