Innehållsförteckning

Litteratur

[Tillbaka]

Bondeseglationens skutor

 

Skuta
© Gert Lindkvist

 

Av intresse kan vara, att få något begrepp om det pris, skutorna betingade sig och huru de byggdes exempelvis år 1800.

Ett i behåll varande köpebrev av 4/2 1800 upplyser om, att när bönderna Anders och Markus Tåg, Erik och Johan Hannus samt Matts och Gabriel Råtts då sålde 5/8 i skutan "Ullrika" om 34 svåra lästers drägt till bönderna Matts Sigge, Samuel Jäppi och Gabriel Älgfolck, bekommo de ett pris av tillhopa 242 Rdr. 44 skill. och 8 runst. Riksgäldssedlar. I köpet ingingo skutans inventarier, utom "2:ne stycken af ett gammalt ankare tåg jemte 1 Compas". - Om denna skutas byggande och första resor finnes hos jordbrukaren Oskar Forsström i Pjelax i förvar en gammal annotationsbok, vari det heter:

Skutan "Ullrika" anno 1788

"Åhr et tusende siu hundrade och åttatio åtta Så bygdes Klinkskutan Ulrika i Nerpes Sokn och Pjelax by af Bönderna Samuel Jäppe, Mats Råts, Eric Tåg, desse å styrbord sidan; Gabriel Älfolk, Carl och Eric Hannus och Mats Sigg dese å babord eller andra sidan".

"Denna skuta är bygd af lintall och litet furu, hwartill åtgick 24-12:ter plankor samt 4-12:ter sågbräder så ock 120 st. tallrötter, samt 64 st. granrötter, då denna köl var 48 fot lång med alt annat wirke alt efter sin Profil, då hon samma år gordes färdig med alt behör, samt seglade till Stockholm första gången, straxt efter midsommaren." - Annotationsboken visar ock, hurusom åtminstone denna skutas ägare själva förde densamma, så att än den ena av dem, än åter den andra under de företagna resorna tjänstgjorde såsom skeppare eller kapten, medan samme män en annan gång åter voro blott matroser. Hela besättningen utgjorde jämte skepparen 4 à 5 man. Första året, alltså år 1788, gjordes 3 resor till Stockholm, och utfördes under dem följande lantmannavaror: 158 famnar björk- och löfwed, 10 kor, 3 tjurar, 10 får 44 lisp. smör, 3 lisp. ost, 1 st. gödd kalv, 10 st. kalvskinn, 6 st. bockskinn, 1 st. rött rävskinn. - År 1789 gjorde skutan ock 3 resor. Och år 1790 "blef hon den 24 Maji krönt at gå under transporten med Krono Skogswirke til Sveaborg, dit hon anlände, då hon först war til Wasa och tog in last". Hon var alltså då mobiliserad i anledning av gågående krig med Ryssland. Men hon "kom lyckosamt både til och ifrån och efter accord bekom i fragt 222 Ricks."

Bomärken
Bomärken från Närpes 1801:  Gabriel Älfolk                Hans Jäpp             Eric Råtts                              

_______________

Skutornas ägare, "segellagen", bibehöllo ända in i 19:e seklet den urgamla, vackra sedan, att efter varje lycklig sjöresa ihågkomma kyrkans fattigkassa med ett tackoffer i penningar.

_______________

 

Flytta vi oss så in på 1800-talet, så anteckna vi, att t. ex. år 1811 funnos i Näpes åtminstone följande skutor, som gjorde sina resor till Stockholm:

År 1811

hemmahörande i
Stjernholm galeas   Rangsby
Emanuel galeas   Pjelax
Trofast galeas   Gottböle
Venus jakt   Harrström
Goda hoppet klink-skuta 23 svåra läster Norrnäs
Nordstjernan klink-skuta   Tjärlax
Segervinnaren klink-skuta   Böle
Svana klink-skuta   Finnby
Normäs klink-skuta   Norrnäs
Duva klink-skuta   Finnby
Nordstjerna klink-skuta   Ståbacka
Eric storbåt   Korsnäs
Sexling cajutbåt   Ståbacka

År 1812 antecknas dessutom

Enighet galeas   Korsnäs
Hoppets Ankar galeas   Böle (1)
Uranus galeas 34 läster Pjelax

År 1813 nämnas:

Tre bröder galeas   Pjelax
Två bröder galeas   Korsnäs
Gåsen galeas   Svalskulla
S:t Johannes galeas   Rangsby, ny 1813
Gustavus galeas   Harrström
Saturnus skuta   Kalax

År 1814:

Trofast galeas   Nämpnäs
Dufvan galeas   Knåpnäs
Adolf galeas   Harrström
År 1815:
Fredrika galeas   Petalax by (2)
Gustafs Svärd galeas   Nämpnäs, ny.

År 1818 funnos ännu de flesta hittills nämnda i behåll och dessutom

Neptunus galeas   Harrström; såld till Norrnäs

År 1820 och 1821 desamma och därtill tre nykomna:(3)

Svanen jakt   Böle
Seger slup   Tjärlax
Tärnan slup 25 läster ?

År 1823 omtalas: (4)

Enig Bröder galeas   Knåpnäs
Lovisa galeas   ?
Freden skonert 23 läster Korsnäs
Venus slup   Norrnäs

År 1827 och 1828:

Minerva galeas   Korsnäs
Gustaf I skonert 30 läster Knåpnäs, var en "furu Cravels Schonert", som förut ägts av Kasköbor

År 1829 förekomma:

Carl I skonert   Kalax
Wikingen däckad slup   ?

År 1835 finna vi:

Delphin skonert   Pjelax
Hoppet skonert   Harrström
Hurra slup 7 1/2 läst Närpes
Carinus galeas 22 läster Norrnäs?
Aliana galeas 88 läster ?
År 1838
Venus galeas 69 läster Töjby
Vendla skonert   Korsnäs

År 1842:

Glader skonert 11 31/100 Moikipää
Delfin skonert 75 Taklax
Yngling galeas 21 Nämpnäs
Vänskapen slup 9 3/4 Yttermark

År 1850:

Carolina slup 28 Harrström
Isabella jakt 10 Övermark
Maria Fortuna skonert 53 Rangsby?
Ceres slup 21 Övermark
Hoppet slup 12 Pjelax
Toivo jakt 13 1/2 Töjby
Amanda karavell 16 Moikipää

År 1853:

Emanuel galeas 12 Rangsby
Lyckan slup 5 Pjelax
Felix galeas 24 Rangsby
Minnet galeas 25 Pjelax
Amanda karavell 18 Kalax
Allena slup 11 Pjelax
Hoppet galeas 25 Ståbacka

 

Under krigssommaren 1854, då engelska fientliga flottan hemsökte kusterna och farvattnen i Bottniska viken, vågade man sig icke mycket ut med större och dyrare skutor, utan använde sig i stället helt modigt av öppna omätta båtar, för att smuggla in salt och andra nödvändighetsartiklar från Sverige. Bland sådana båtar nämnas t. ex. "Victoria"(Kalax), "Kåttnäs"N:o 1", Försöket", (hemma i Finnby, "Uranus"(Tjärlax), "Pros" (Kåtnäs), "Friheten"(Harrström), "Harren"(dito), "Gladan"(Korsnäs), "Gäddan"(dito), "Svalan"(dito), "Norden"(Kalax), "Stjernan"(Tjärlax), "Asp"(Närpes) och "Försöket"(Yttermark, ägare C. H. Lassfolk).

År 1856, alltså strax efter kriget, stegrades bondeseglationen märkbart, om ock blott för att snart börja avtaga. Nämnda år gjordes sjöresor av icke mindre än 18 farkoster, alla Närpesskutor:

1. "Hoppet", slup, 6 läster, förbyggd 1849 till 12, och 1853 till 25 läster, ägare skeppsbyggmästaren Anders Granskog i Böle, gjorde en resa till Petersburg med tjära och ved, och en till Riga med tjära. 2. "Svan", galeas, byggd 1855, ägare Carl Back, en resa till Gefle med pottaska, smör och ved, en till Raumo och Helsingfors med läkter, en till Helsingfors med tjära. 3. "Tärnan", slup, byggd 1855, 5 läster, Johan Krook i Kalax, en resa till Gefle efter salt och stockfisk, en till Ijå efter tjära och lax, som sedan forslades till Helsingfors. 4. "Wilhelmina", galeas, byggd 1855, 19 läster, Matts Finne m. fl. i Norrnäs, en resa till Åbo och en till Helsingfors med ved. 5."Toimi", galeas, 22 läster, byggd 1855, Gabriel Konn m. fl. i Kaldnäs, 2 resor till Petersburg med tjära och ved. 6. "Urbanus", slup, byggd 1855, 13 läster, Michel Joppas och Joh. Erik Sigg, en resa till Petersburg med ved. 7. "Svan", galeas, 16 läster, Carl Bjurbäck och Joh. Erik Nygård, en resa till Åbo med ved och tjära, en till Stockholm med tjära och smör. 8. "Rebecka", slup, 8 läster, byggd 1856, Joh. Erik Nygård och Johan Hägg i Kåtnäs, en resa till Hudiksvall med ved och smör. Förliste vid Rönnskär i Vasa. 9. "Försöket" 1856, Carl Gustaf Nissfolk i Kalax, en resa till Stockholm med kött och smör, två resor till Petersburg med tjära. 10. "Kotka", slup, 18 läster, Joh. Wilh. Österholm, Taklax, en resa till Bornholm med tjära, en till Petersburg efter mjöl. 11. "Vandringsman", skonert, 18 läster, Carl Rösgren m. fl. i Nämpnäs, en resa till Reval med smör och tjära, en till Petersburg med tjära. 12. "Vänskapen", slup, 9 läster, byggd 1856, Matts Mattss. Lassfolk, en resa till Gefle med spannmål, en till Nystad med läkter, en till Åbo med ved. 13. "Zephyr", galeas, 9 läster, Johan och Carl Jeppe i Pjelax, två resor till Reval och en till Viborg med tjära. 14. "Hotellet", galeas, 37 läster, Johan Petter Lärka, en resa till Åbo med ved, en till Torneå efter plankor, en till Lübeck med sparrar. 15. "Salamander", skonert, 46 läster, Johan Mattss. Herrmans m. fl., en resa till Reval, Helsingfors och Petersburg med tjära. 16. "Maria", jakt, 6 läster, Anders Michelss. Vidlund, en resa till Reval med tjära. 17. "Försöket", slup, 4 läster, 1846, ombyggd 1856 till 10 läster, Carl Henr. Lassfolk i Yttermark, en resa till Reval med tjära, en till Petersburg med dito, en till Stockholm med smör och kött. 18. "Striden", slup, 9 läster, byggd 1850, C. J. Grönberg å Benvik, en resa till Gefle med mjöl, en till Helsingfors med tjära. Dessutom funnos omätta slupar, såsom "Flundran", "Emaus" (Töjby), "Freden" (Kalax), "Vänskapen" (Finnby), "Mercurius" (Kalax), "Lyckan" (Böle), "Girsen" (Kalax), "Elida" (Rangsby), "Gull" (Yttermark).

År 1859 nämnas såsom nya: "Albanus", galeas, 31 läster, Johan Jeppe i Pjelax, och "Primus", skonert, 80 läster, Johan Krook i Kalax.

Under 1860- och 1870-talen började redan bondeseglingen avtaga, men ännu på 1880-talet byggdes dock några farkoster, såsom t. ex. sluparna "Talisman" 1880, ägare Karl Mjödträsk, och "Alina" 1882, tillhörig Josef Krook, samt galeasen "Thure", ägare Johan G:son Konn.

En del Närpesbor började även intressera sig i likhet med ålänningarna för större fartyg, såsom barkskepp och s. k. skonertskepp, med vilka man avsåg, att utskeppa trävaror till England och andra Nordsjöhamnar. Ofta ingicks då bolag just med åländska redare. Men även genuina Närpesbolag bildades. Seglationen i denna form slog dock merendels illa ut och bragte delägarene stora förluster. De sista sådana fartyg voro "Hilja" och "Dagmar", båda hemmahörande i Pjelax by och byggda på byns vanliga varvsplats,(5) det s. k. Westerlandet.

Från början av 1880-talet etablerades regelbunden ångbåtstrafik emellan Kaskö och staden Sundsvall i Sverige. Den första ångaren på denna trade hette "Vira" och fördes av kapten O. Samulin d. ä. Småningom blev nu Kaskö utskeppningsorten för allmogens säljbara produkter: spannmål, smör, kött, levande keatur m. m. " Vira", som var en ganska liten båt, efterföljdes av "Benvik", som var en 100 tons ångare. Något år senare insattes "Falken", förd av i Närpes hemmahörande kaptenen John Saxén, på samma linje och en stark konkurrens uppstod, i vilken "Falken" slutligen segrade. Trafiken var under många år mycket livlig. Men när Sverige senare höjde sina införseltullar och de ekonomiska förhållandena förändrades, avtog exporten till Sverige så, att hela traden måste övergivas.

________________

1 På en av dessa resor uppgives lasten ha utgjorts av: 40 famnar ved, 1,000 hjullötar, 3 tolft. plankor, 1/2 tunna saltkött, 60 lisp. smör, 60 st. vassbukskaggar, 600 st. kimröksbössor, 12 lisp. saltat kött, 4 kor, 5 får, 10 kläfvar näfver.

2 Om detta fartygs resa år 1815 berättas: dess skeppare, bonden Carl Fant, hade klarerat ut i Kaskö med lantmannavaror, men sedan innan avseglingen skedde, dessutom tagit ombord 10 st. till utförsel förbjudna hästar och 3 st. oförpassade boskapskreatur (1 oxe och 2 kor). Komna till Enskärs sund vid Åland tog tullfiskalen fartyg och last i beslag, men Fant avseglade likväl i hemlighet till Stockholm och sålde djuren där jämte annan last. Han fick sedan plikta 584 rubel silver, "varjämte fingo i böter erlägga 1/2 av kreaturens värde samt avstå till kronan hästarnas hela pris". De sökte hos H. Kejs. M:t vinna nådig eftergift, men förgäves.

3 År 1820 inberättade tullkammaren i Kaskö till Lotschefskontoret i Helsinfors, att det omkring staden fanns "10 Bondfartyg, halfdäckade och öppna klinckfartyg, taklade som skutor och galeaser för vedtransport till Stockholm". Då tulluppbörden samma år var mycket mindre än föreg. år, angives såsom orsak härtill: "Både inkommande och utgående Tulluppbörden vid denna Tullkammare beror af Nerpes Sockens Allmoges seglation med sina fartyg och laster, såvida Kaskö stads handelsrörelse numera är ganska ringa och föga att nämna. Berörda allmoge har de sist föregående åren haft 14 fartyg, som hvarje sommar gjordt 3 à 4 resor till Stockholm med ved och andra lantmannavaror. Nu äro af samma fartyg 3 försålda, 2:ne af ålder obrukbare, det 6:te, hvilket sist utgångne sommar ej gjordt någon resa, förrän det i höst skulle afgå till Åbo med ved, hvarunder det förolyckades. Och det 7:e, som förolyckades här hemma efter återkomsten från Stockholm. Således nu endast 7 eller hälften i behåll." Sälfisket var ock dåligt år 1820, varför obetydligt tran fanns att utföra.

4 I 1823 års berättelse heter det ock: "Närpes Allmoges fartyg hafva förminskats till nära hälften och de i behåll varande ha gjordt 1/2 mindre resor än föregående år."

5 Det mest anlitade skeppsvarvet i Närpes var beläget å "Högskär", en holme utanför Ståbacka fjärden. Farkoster byggdes ock å "Domören" i Kaldnäs, "Wargholmen" i Kalax, "Granö" i Tjärlax, "Werkan" i Norrnäs m. fl.

 

 

Litteratur

[Tillbaka]