Skeppsbyggarna i Närpes tillverkade redan så tidigt som 1546 skutor på 16 läster
|
Stockholms slott inköper stora skutor från Närpes När prosten K.I. Nordlund skrev Blad ur Närpes historia 1931, har han i band II under kapitlet Handel och sjöfart på ett ingående sätt behandlat bygdens sjöfart under 1600-talet och fram till 1880. På sidan 284 omnämner han i förbigående, att närpesborna redan på 1550-talet var kända som skickliga skeppsbyggare och tillägger:"Tyvärr känner man icke till namnen på dessa personer, vilka gjorde Närpes-namnet väl känt redan i äldre tider. Icke ens är det möjligt, att få reda på, vilka de "omtalade bönderna" voro, som en affärsman i Nystad i ett brev år 1814 ville hava dit, för att bygga ett skepp". Så långt Nordlund. |
|
|
Bottniska viken på J. Blaeus kopparstick i Novus Atlas
|
Vad man således, enligt Nordlund, inte visste om närpesbygdens forntida skeppsbyggare, vet vi idag tack vare de framkomna uppgifterna i urkunderna. Vi skall följa några av dessa män, deras skeppningar och fartygsbyggen. 1546: Upplandshandlingarna:1546:9 fol.15 underrättar oss om, att 2:dra dagen i juni betalades Knut Henricsson och Peter Olsson i Gottböle i Närpes socken 33 mark för en skuta om 18 läster. Skutan överfördes till skeppsgården i staden. Härav framgår att skeppsbyggarna i Närpes redan så tidigt som 1546 tillverkade skutor på 16 läster. Något förvånade blir vi av uppgiften, att det var skeppsbyggare i Gottböle som stod för leveranserna av denna stora skuta. Av de övriga handlingarna framgår det att gottböleborna intog en mycket framträdande plats i skeppningar till Stockholm under periodens följande år. Under detta år framkommer inte några ytterligare uppgifter om båtleveranser, men däremot hade närpesborna under året gjort sammanlagt 7 leverantörsbesök i huvudstaden. Enligt fol.31 var tre närpesskeppare i Stockholm den 24-25 maj och förtullade följande varor: Lasse Månsson från Molpe abborre 8 lispund, id 10 lispund, vit sik 3 lispund = 21 lispund = 178,5 kg. För leveransen erhöll han 5 1/2 mark. Mongs Andersson från Molpe:abborre 10 lispund, id 5 lispund = 15 lispund = 127,5 kg och fick i betalning 3 mark 6 öre. Anders Ragvaldsson från Petalax:abborre 2 lispund, id 2 lispund, vit sik 4 lispund = 8 lispund = 68 kg och fick härav 2 1/2 mark. Den 22 september förtullade Nils Larsson från Töjby abborre 1 1/2 skeppund = 255 kg och fick härför 7 1/2 mark. Samtidigt levererade han en överskjutande del av 2 lispund abborre och fick härför 1/2 mark. Samma dag levererade Pelle Persson i Lappfjärd 7 lispund id = 59,5 kg och fick härför 14 öre. Samma dag levererade Peder Jönsson i Lappfjärd 6 lispund id = 51 kg och härför 12 öre. Som framgår av priset på id synes denna fisksort ha varit mindre populär i forna tider. All den fisk som avses i här förekommande leveranser avser torkad fisk, som betraktades som en särskild läckerhet i det medeltida hushållet. Men iden synes ha varit ett undantag i smakhänseende och därav det låga priset. Med hänsyn till de små kvantiteter som medfördes till Stockholm vid dessa leverantörsbesök får man nog utgå ifrån att skepparna varit ute i betydligt viktigare ärenden. Kanske gällde besöken i huvudstaden uppköp av salt och andra förnödenheter.
1547: Skeppningsåret 1547 bjuder heller inte på några större överraskningar med undantag av följande notis i utgiftsböckerna:"Item = dessutom 3 juni kiöpt af en Nerpes borgar benemnd Oluff Andersson j Nerpis sochn en båth om 5 bordh then före gafs penningar -2 1/2 mark". Härmed träder en intressant person fram i dagsljuset bland de verkligt stora skeppsbyggarna i Närpes, nämligen Olof Andersson i Övermark. Vi skall strax återkomma till honom. Endast 2 lappfjärdsbor, Jöns Olsson och Peder Andersson har detta år levererat ulvsbynäver 40 klovar tillsammans, och erhållit 2 öre kloven eller tillsammans 10 mark för hela leveransen. |
|
1548: I september 1548 tullade enligt Stockholms vågbok följande närpesbor: Aruedh (Arvid Olsson i Kalax), Herr Matz (kyrkoherde i Närpes), Per Nilsson (Lappfjärd) och Herman Ersson (Övermark). De levererade smör alla fyra. Året 1548 är Olof Andersson från Övermark den ende antecknade leverantören från Närpes vid slottstullen. Han har under året gjord två leveranser. Den 13 maj har han besökt huvudstaden med 23 klovar ulvsbynäver och fått härför 2 mark i penningar. Nu kan man ju fråga sig, varför denne skeppare och skeppsbyggare besvärade sig till Stockholm tidigt på försommaren för att endast leverera några klovar näver. Men skeppare Olof har sina små hemligheter, som egentligen inte var så små när allt kom till kritan. Den 2 juni på sommaren får vi svaret på det tidigare vårbesökets verkliga avsikt. Denna dag är skeppare Olof i Stockholm och säkerligen inte så litet stolt. Han är här för att leverera en skuta på hela 30 läster enligt slottsfogden Botvid Larssons befallning. I likvid för skutan uppbär han hela 37 mark. Genom sin föregående år levererade 5-bords båt hade Olof Andersson gett bevis på sin skeppsbyggnadskonst, och det hade nu inte varit något större besvär för honom att övertala Botvid Larsson om ett större skeppsbygge. Nu stod det klart att skeppsbyggarna i Närpes var kapabla att bygga stora skepp och gottbölebornas tidigare leverans av en 18 lästs skuta hade helt säkert utfallit till största belåtenhet, i annat fall hade väl slottfogden ställt sig tveksam till Olof Andersson skeppsbygge i denna storleksordning. Det är också efter denna tidpunkt som de verkligt omfattande båtleveranserna till Stockholm blir skönjbar. Man får nog beteckna åren 1547 och -48 som de verkliga genombrottsåren, då skeppsbyggerierna i Närpes först på allvar började visa att de inte endast behärskade konsten med små och medelstora farkoster utan var kapabla att gå iland med betydligt större och mera krävande uppgifter inom gebitet. I detta sammanhang kan nämnas, att en lappfjärdsbo i likhet med Olof Andersson hade byggt och sålt en 30 lästers skuta i Stockholm och uppburit 10 mark i penningar, 2 tunnor salt och 19 spann och 1 fjärding råg. Den stora frågan är i detta sammanhang: Var låg varven där dessa stora skutor tillverkades? För Olof Anderssons del torde väl Verkan i Norrnäs ha varit mest aktuell byggnadsplats. Här byggdes redan denna tid en del av de farkoster, som levererades till Stockholm. Möjligen kan Olof Andersson ha varit i bolag med en framstående skeppsbyggare i Norrnäs, nämligen Nils Larsson. Denne hade fram till 1550 levererat åtminstone 10 båtar. Vi skall återkomma till honom i annat sammanhang. Vad gottböleborna beträffar har deras verksamhet troligast varit förlagd till den s.k. Varvsholmen i Pjelaxfjärden. Det är bekant, att dessa båtbyggare tillsammans med bönder i Ståbacka och Pjelax hade sin varvsrörelse här under samma tid. På ett flertal platser byggdes båtar i Lappfjärd och Sideby. Stora varv fanns även i Harrström och Petalax.
|
|
