Båtbyggerierna i Närpes hade under räkenskapsåret 1544-45 levererat 100 båtar. Båtarna hade tillverkats av följande skeppslag: Peder Nilssons i Näsby, Olof Nilssons i Knåpnäs, Jöns Andrssons i Nämpnäs, Olof Esbjörnssons och Peter Jönssons i Lappfjärd, Per Nilssons och Olof Anderssons i Tjöck och Per Jönssons i Sideby.
Med skeppningsåret 1541 börjar urkunderna, visserligen ännu sparsamt, att släppa igenom ljusglimtar av ett expanderande näringsliv i Närpes och som under periodens lopp stegrar sig allt mer och mer vad åren lider. Utvecklingen inom skeppsbyggeriet och exporten visar sig särskilt i periodens slutskede, då allt större farkoster började byggas efter den svällande exportens behov. Vid 1500-talets slut stod vikingatidens seglation i skeppslag med små fartygstyper på avskrivning. De stora bondeskutornas tidevarv stod för dörren. 5 lästs skutor betraktades snart som småbåtar. Under 1700-talets senare del hade Närpes segelfartyg på upp till 75 och 88 läster.
Med 1600-talets ingång fick exporten på Stockholm ett helt annat omfång än tidigare. Nu började man exportera nötkreatur och hästar. Den utökade exportvolymen krävde därför allt större fartygsbyggen men skeppsbyggerierna i Närpes stod väl rustade att möta den nya tidens krav. Vi bör dock ständigt hålla i minnet, att drivfjädern bakom denna enorma utveckling inom Närpesbygdens sjöfart, låg i händerna på de män, vars seglationshistoria vi här skall berätta.
Del av Claes Claessons karta Geographisch afrijtningh öfwer
Laiala: Malax: Närpis och Lapfierdz socnar Anno 1650. Riksarkivet
Helsingfors.
Antalet namngivande närpesbönder som 1541-1605 besökt Stockholm och där betalt tull
Gustav Vasa
Petalax
Molpe
(Mokipää)
Korsnäs
Harrström
Pörtom
Töjby
Rangsby Övermark
Norrnäs
Yttermark
Nämpnäs
Östermark
Kalax Näsby
Tjärlax
Kåtnäs
Närpes Finby
Bäckby
Gottböle Böle
Ståbacka
Knåpnäs
Kaldnäs
Pjelax
Mörtmark
Påskmark
Tjöck
Kåpö
Låhlby
Lappfjärd
Dagsmark
Härkmeri
Skaftung
---------------
Kasaböle
Sastmola
De första skeppare från Närpes vi möter i Stockholms tullängd från året 1541 är Lasse Månsson från Molpe, Benct Larsson från Norrnäs, Jöns Andersson från Nämpnäs och Nils Olsson från Knåpnäs. Av dess 4 skeppare hann Lasse Månsson göra två resor under årets seglationssäsong.
Lasse Månssons skeppningar året 1541:
Den 29 maj förtullar han enligt slottstullens handlingar fol. 59 ett 1/2 skeppund torra abborrar. Oklart är om dessa 85 kg avser tullavgift eller avser hela leveransen.
Den 7 september förtullar han abborrar 2 skeppund = 340 kg och gör en bytestransaktion med uppbördsmännen, som går ut på att han får 7 1/2 mark i reda penningar jämte 1 1/2 pund råg. Härigenom förvandlar han värdet av 340 kg torra abborrar till dels penningar och dels eftertraktad utsädesråg.
Den 17 september förtullar Nils Olsson från Knåpnäs 5 lispund id = 42,5 kg och får 10 öre i penningar jämte 2 lispund råg.
Samma dag förtullar Benct Larsson i Norrnäs 1 skeppund abborrar och fick 5 mark penningar och 1 pund råg.
Den 20 september förtullar Jöns Andersson från Nämpnäs 8 lispund abborrar. Men här angives inte något pris utan det troliga är att dessa 8 lispund avser tullavgift, varför leveransen i verkligheten varit betydligt större. Då uttrycket "opt.aff" användes vid både uppbärandet av tullavgiften och vid betalningen för levererat gods, är det stundom omöjligt att avgöra vad som avser tullavgift eller inte.
Tre av de här ovannämnda skepparna har således samseglat till Stockholm vid detta tillfälle enligt förtullningsdagarna 17-20 september.
Åren 1542 och -43 föreligger inga uppgifter om besök i Stockholm.
1544 (penninguppbörd och utgift) fol.4 Samma dag (22 september) "giiffuit Lasse Monsson j Mokipä j Nerpis sockn" för Abbor - 1 skeppspundh - 7 1/2 mark. Detta år förekommer ingen annan skeppare från Närpes i tullängderna. Enligt Nedre Satakundas dombok åren 1550-1552 var denne Lasse inblandad i en tvist om fiskevatten med en bergöbo. Han var hämndeman i Molpe och bevistade sommartinget i Närpes 1554 och 1560 samt vintertinget 1555.
Med skeppningsåret 1545 får vi den första inblicken i omfattningen av skeppsbyggeriet i Närpes. Enligt uppbördsboken, fol.159v "Oppbördh på tull båthar...aff.Nårbotnes skuthor" har vi i varje fall fått ett klart besked om att denna uppbörd av tullbåtar avser verkställda leveranser av 100 st båtar eftersom tullavgiften var 1 st tullbåt per 10 levererade båtar. Följande skeppslag i Närpes hade avlämnat tullbåtarna:
"Peder Nilssonss skepslag" i Näsby i Närpes socken 1 st tullbåt. "Jöns Anderssons skepslag" i Nämpnäs i samma socken 1 st. "Peder Jönssons skepslag" i Lappfjärd i Närpes socken 1 st. "Olof Esbjörnssons skepslag" i Lappfjärd i Närpes socken 1 st. "Peter Jönssons skepslag" i Lappfjärd i Närpes socken 1 st. Den sistnämnde torde avse Per Jönsson i Sideby en mycket aktiv skeppare och vars bror Måns Jönsson var bosatt i Stockholm i stadens indre kvarter. "Nils Olssons skepslag" i Närpes socken. Denna var hemmahörande i Knåpnäs och har ävenledes avlämnat 1 st tullbåt. Den 5 oktober samma år avlämnade Per Nilsson i Tjöck i Närpes socken 1 st tullbåt jämte Olof Andersson i samma by 1 st. Härefter följer ett tillägg med orden: "Item = dessutom aff 2 annen skepslag - 2". Summa 10 tullbåtar.
I räkenskapsbokens förteckning samma år fol.91v. omtalas att fiskebåtar och sumpar som slottets fiskare hade mottagit var 20 till antalet jämte 4 ytterligare båtar, som utplacerats sålunda: 2 st till Gripsholm 1 st till Ekolsund och 1 st till ladugården. I räkenskapsbokens inventarieförteckning fol.30v. år 1545 omtalas de 10 tullbåtarna här ovan och inventarieförteckningen slutar på summan 30 st båtar.
Av redogörelsen om de här ovan omtalade båtarna framgår således, att båtbyggerierna i Närpes under räkenskapsåret 1544-45 hade levererat 100 båtar inklusive tullbåtarna. Slutleveransen i form av tullpliktiga båtar var således avslutad den 8 maj 1545.
Båtarna hade tillverkats av följande skeppslag:
Peder Nilssons i Näsby, Olof Nilssons i Knåpnäs, Jöns Andrssons i Nämpnäs, Olof Esbjörnssons och Peter Jönssons i Lappfjärd, Per Nilssons och Olof Anderssons i Tjöck och slutligen Per Jönssons i Lappfjärd (Sideby?).
Rika traditioner hade skeppsbyggeriet i Lappfjärd. Den inflytelserike Staffan Vestgöte hade enligt ett domstolsbeslut av den 9 juni 1494 beställt och fått en båt levererad från Lappfjärd. När båten levererades i Stockholm var han dock något tveksamt huruvida den levererade båten var densamma som han hade beställt. På rådhuset vittnade då följande lappfjärdsbor, att det var den av herr Staffan beställda båten, nämligen Peder Hinrikssons, Jöns Mattsson, Hindrik Ödgersson och Per Jönsson (Stadsböckerna sid 165).
År 1558 kom order från Gustav Vasa upp till Österbotten, om att några karlar skulle skickas till Stockholm, vilka var kunniga att bygga Närpes-skutor. Detta framgår ur ett brev, som Gustaf Wasa år 1558 sände till fogden Lasse Knutzson, vari det heter: "Item schall han förschicke hijtt tre eller fyre karer, som väll kunne göre Närpe skuter." Nordlund