Bondeseglare från Närpes på Stockholm

Föregående       Innehåll      Nästa        Tillbaka        Källor

  Skeppningsperioden 1590 t.o.m. 1608

År 1591 hade man från Närpes utfört inte mindre än 1904 kg smör, 1.783 kg torrfisk, 1 tunna lax jämte 12 tunnor strömming. Tjärexporten börjar ta fart



Hemorter för österbottniska båt- eller skutlag år 1600

Hemorterna för de österbottniska båt- eller skutlag, vilka år 1600 erlade s.k.slottstull i Stockholm. Calonius 1936

 
1580
1585
1590
1595
1600
Smör
9 tr
40 tr
45 tr
41 tr
133 tr
Torrfisk
240 lisp.
1184 lisp.
600 lisp.
1699 lisp.
2228 lisp.
Tran
-
-
  -
-
219 tr
Strömming
192 tr
1044 tr
1076 tr
938 tr
1227 tr
Tjära
624 tr
1304 tr
1208 tr
1070 tr
4036 tr
Hudar
-
48 st.
32 st.
53 st.
280 st.
Kalvskinn
96 st.
64 st.
-
136 st.
1735 st.
Lax
-
7 tr
29 tr
26 tr
21 tr
Bockskinn
-
-
-
16 st.
-
Nors
-
-
-
-
8 lisp
Ekorrskinn
-
-
-
-
560 st.
Antalet båtar eller skutlag från Österbotten
40
113
80
86
119
Stickprov av den export den österbottniska allmogen förmedlade till Stockholm under slutet av 1500-talet . Calonius 1936.
TORRFISK
 
1579
1580
1590
 
1600
Närpes
104 lisp
152 lisp
72 lisp
 
140 lisp.
Mustasaari
1348 lisp
48 lisp
104 lisp
 
160 lisp.
Kyro
-
-
-
 
-
Vörå
-
-
-
 
4 lisp.
Pedersöre
16 lisp
-
96 lisp
 
64 lisp.
Karleby
176 lisp
24 lisp
-
 
184 lisp.
STRÖMMING
 
1579
1580
1590
 
1600
Närpes
-
4 tr
8 tr
 
8 tr
Mustasaari
400 tr
64 tr
520 tr
 
585 tr
Kyro
-
-
-
 
-
Vörå
40 tr
48 tr
250 tr
 
59 tr
Pedersöre
164 tr
40 tr
277 tr
 
410 tr
Karleby
68 tr
36 tr
-
 
149 tr
TJÄRA
 
1579
1580
1590
 
1600
Närpes
16 tr
-
-
 
136 tr
Mustasaari
116 tr
40 tr
112 tr
 
764 tr
Kyro
208 tr
208 tr
128 tr
 
128 tr
Vörå
280 tr
208 tr
632 tr
 
1136 tr
Pedersöre
244 tr
168 tr
288 tr
 
1608 tr
Karleby
8 tr
-
-
 
224 tr
En sammanställning av slottstullängdernas uppgifter om den sydösterbottniska allmogens utförsel av torrfisk, strömming och tjära till Stockholm under åren 1579, 1580 ( år 1580 var införseln till Stockholm från Österbotten mindre än under vanliga år. Året 1579 förefaller att vara mera representativt och har därför medtagits i tabellen), 1590 och 1600. Calonius 1936

 

1590 - 1608

Under skeppningsperioden 1590 t.o.m. 1608 föreligger stora leveransluckor. För åren 1597, -98, -99 finns inga förteckningar på verkställda leveranser från Närpes socken. Men utförseln har varit påfallande stor under de år noteringar föreligger. Året 1591 var ett ovanligt gott år. Detta år hade man från Närpes utfört inte mindre än 1904 kg smör, 1.783 kg torrfisk, 1 tunna lax jämte 12 tunnor strömming. De stora strömmingsleverantörerna kom från de norra strandbyarna, Petalax, Molpe och Harrström stod för de största leveranserna. År 1596 utförde Oloj Månsson från "Moijkepä"(Molpe) vid ett tillfälle inte mindre än 16 tunnor strömming, Matz Olsson i Petalax utförde vid samma tillfälle 8 tunnor. Men Närpesbornas strömmingsgångster synes ha varit obetydliga i jämförelse med de fångster, som skeppare från Korsholm och Pedersöre kunde uppvisa. Däremot var Närpesbornas smör- och hudleveranser betydande och torde ha varit betydligt större än de flesta andra socknars utförsel av dessa varor. Någon stor tjärexport kan man inte heller tala om för Närpes vidkommande i jämförelse med Vörå och Kyro socknar, som överlägset ledde utförseln av tjära under många år. Tjäran blev dock en mycket viktig faktor i Närpesbornas export under 1590-talet och följande skeppare svarade för utförseln av tjäran: Finby; Jöns Jönsson, Gottböle; Olof Eriksson, Kåtnäs; Jöran Olsson "klockare och Prestedräng". Peder Nilsson i "Klockareby" Ovisst om här avses Kåtnäs eller Näsby. Kopö (Kristinestad): Lars Jönsson, Lappfjärd: Anders Jönsson, Hendrich Persson, Pörtom: Grels Persson, som år 1596 utförde vid en skeppning 16 tunnor.

År 1596 införde Per Jakopsson från Närpes (Molpe) till Norrköping 8 tunnor sik och 16 stycken båtar.

Vad som ytterst förvånar, när man studerar utförseln för år 1600, är den ovanligt stora kvantiteten tran, som ingår i skeppningarna. Sammanlagt 38 tunnor och 28 lispund tran hade levererats från Närpes. Enbart de 28 lispunden motsvarade 238 kg.

Detta skulle således tyda på sälfångster av ovanliga mått. Märkligt är också, att leveranserna är rikligt spridda över de flesta strandbyarna. Peder Jacobsson i Molpe svarar för 4 tunnor, Mickel Mattsson i Harrström för 2 tunnor, Hindrich Persson i Lappfjärd för 3 tunnor, Sigfrid Mattsson i Petalax 2 tunnor, Anders Jacobsson i Kopö, Kristinestad, likaledes för 2 tunnor samt Nils Persson i Tjöck för hela 12 tunnor o.s.v. Den sistnämnde torde väl ha genom uppköp hos andra sälfångstmän lyckats åstadkomma denna stora och värdefulla mängd av tran. Denna märkliga export av tran ger vid handen, att betydande transjuderier måste ha funnits inom socknen.

Med 1600-talets ingång märker man över lag, att samtliga skeppare försett sig med rymligare skutor än vad tidigare varit fallet. De skrymmande tjär- och smörtunnorna krävde ju mycket lastutrymme. En överblick av de under år 1600 verkställda leveranserna ger oss en god bild av skeppningsintensiteten under detta år. Enligt lokala tullräkenskaperna har för året inbokats inte mindre än 21 leveranser från Närpes fördelade på följande varor och kvantiteter: Smör 2.431 kg, torrfisk 1.190 kg, jämte 8 tunnor strömming, 136 tunnor tjära, 38 tunnor tran, 60 st hudar och 208 kalvskinn.

Det var således ett mycket gott leveransår. Men det skulle följas av 6 magra år, då ytterst få leveranser infördes till tullen i Stockholm.

"En fasans tid..." inledde 1600-talet

Varför? Närpes Historia har ett dystert svar på den frågan. När K.I. Nordlund skrev ned sina "Blad ur Närpes historia", kunde man inte ana, att tullens skeppningslängder för Närpes i sin gapande tomhet redan bekräftat sanningen av varje ord han plitade ned i sin hembygds historia. Se band II fr. sid. 14 följande. Vi citerar:"Under 1600-talet voro skatteförhållandena ungefär likadana, som tidigare. De första åren av detta århundrade voro annars en av de bedrövligaste tidsrymder i Närpes, liksom i hela Österbottens historia. Försynen hemsökte då folket med det ena nödåret efter det andra, fyra i rad, och i synnerhet åren 1603 och 1604 rådde den förfärligaste missväxt, så att av 336 hemman omkring 100 lågo öde och övergivna och en stor mängd av folket dog i hunger eller vandrade ut som tiggare, ...Härtill kom år 1608 ännu en ohygglig pestsjukdom, som bortryckte stora skaror. Värst härjade pesten i Lappfjärd, som ännu var ett kapell inom Närpes".

Han fortsätter, "Känt är, att socken under denna fasans tid förlorade inemot hälften av sin befolkning, så att man sistsagda år räknade endast 394 näbbar, mot 775 året förut". Så långt Nordlund. Först året 1607 skulle Närpesborna på nytt uppta sin nedlagda skeppshantering. Och när Närpesbönderna denna gång återkommer och gör sig påminda i tullböckerna, sker detta på ett helt annat sätt än någonsin tidigare.

 

Närpesbönderna börjar med export av hästar och nötkreatur

1607

 

En ny skeppningsera inleds. Banbrytare för de nya skeppningsmetoderna att nu börja skeppa levande hästar och kreatur till huvudstaden var främst Michel Mattson från Tjöck, (Michel Mattsson omtalas år 1624 som bosatt i Tjöck. Se Närpes historia II sid. 19). Mats Eriksson från Närpes, Philpus Larsson från Bäckby och Mats Hansson från Finby m.fl.

I de lokala tullräkenskaperna 379:VI Stockholm 1607 möter oss Olof Nilsson från Närpes med en leverans av 16 tunnor tjära, följd av Grels Persson från Pörtom med 32 tunnor dito, Mickel Matsson ifrån Nerpis, som i sin skuta fört med sig 2 stutar och Olof Jönsson dito med 8 tunnor tjära 3 stutar och inte mindre än 5 kvigor, Matz Eriksson dito med 8 stutar och i Philpus Larssons från Bäckby skepp finner vi 8 tunnor tjära, 5 lispund smör, 8 lispund torrfisk samt 3 stycken kvigor. Försöket att börja skeppa levande boskap till Stockholm hade lyckats och fortsättningen skulle följa redan påföljande år.

Matz Hansson från Finby, en man som senare kom att låta sig omtalas i såväl Stockholms stadsböcker som i annat sammanhang, hade nu 1608 infunnit sig i huvudstaden med 2 1/2 tunna smör, 8 tunnor tjära, 8 lispund torrfisk och 7 stycken kreatur, som rätt och slätt går under beteckningen "Boskap".

Mickel Matsson levererar 16 lispund torrfisk, 2 tunnor smör och "Boskap" 6 stycken.

Med dessa två på varandra följande åren 1607 och 1608 hade således något nytt och intressant börjat hända inom det nya århundradets skeppshantering. En märklig epok har gått mot sitt slut och en ny har öppnat oanade möjligheter inom ett gebit, där Närpesborna skulle komma att göra sig allt mera hemmastadda och påminda under århundraden framåt. Dagen skymtade redan i fjärran, då den Bladska aramadans flagg (Peter Johan Bladh) skulle lysa i glada färger på världshaven.

Nästa: Antalet namngivna närpesskeppare tabeller

 

Skutor i Närpes


Föregående       Innehåll      Nästa        Tillbaka        Källor
sydaby.eget.net