Bondeseglare från Närpes på Stockholm

Föregående       Innehåll      Nästa        Tillbaka        Källor

  Skeppningsverksamhet under åren 1580-1589

Den totala utförseln på Stockholm forfarande naggad i kanterna av de tunga krigsgärderna. Man lyckades dock utskeppa 7.137 kg smör, 12.047 kg torrfisk, 44 tunnor strömming, 234 hudar och skinn jämte 144 tunnor tjära



Finska viken på Lafreris Carta marina

Finska viken på Lafreris Carta marina. Närpes längst uppe till vänster.

 

1580-1589

Närpesböndernas skeppningsverksamhet under åren 1580-1589 var huvudsakligast koncentrerad kring smöret, torrfisken, hudarna och tjäran. Men i likhet med den föregående 10-årsperioden var den totala utförseln på Stockholm forfarande naggad i kanterna av de tunga krigsgärderna. Man lyckades dock utskeppa 7.137 kg smör, 12.047 kg torrfisk, 44 tunnor strömming, 234 hudar och skinn jämte 144 tunnor tjära. För åren 1588-89 finns inga noteringar om utförsel från Närpes varför perioden egentligen omsluter 8 skeppningsår.

Under skeppningsperioden 1580-1589 hade Närpesbönderna verkställt sammanlagt 89 leveranser. Detta innebar nu inte, att 89 skeppare skulle ha besökt Stockholm under den ovannämnda perioden. Säkerligen var mycket mindre gods, som omtalas i skeppningslistorna, "medskickat" då yrkesskepparna besökte huvudstaden.

Det kan emellertid vara av intresse at få göra bekantskap med nya skeppningsbönder under perioden 1580-1589 och vi vill då särskilt nämna följande:

Bäckby. Verksamma skeppare i denna by var Per Knutsson, Matz Andersson och Lasse Philpusson. Per Knutsson förde ut stora mängder smör och tjära. I likhet med Jöns Jönsson i Finby synes han ha haft en stor skuta. År 1585 utförde han på sin skuta inte mindre än 32 tunnor tjära samt 2 tunnor smör.

Harrström. I denna by var som i de flesta andra inom socknen skeppartraditionerna djupa arv från förfäderna. Under senare delen av 1400-talet levde här de kända Jopsönerna bl.a. Nils Jopsson. Troligen var den under 1560-talet så verksamme Per Nilsson en ättling från Jopsönerna. Nu på 80- och 90-talen återkommer de gamla namnen Olof Jacobsson, Michel Mattsson, Clement Jönsson. Mickel Mattsson spelade en betydande roll inom seglationen långt fram i tiden.

Gottböle: I denna by hade unge Olof Eriksson övertagit skepparrodret efter den så framgångsrike Erik Persson. Skeppningsrörelsen drives med samma friska takter som under faderns tid. Här var man ju van att bygga ordentliga skutor på 18 läster redan omkring 50-talet och det syns på skeppningarna, att det följde med ordentligt med gods vid varje färd mot huvudstaden.

Kalax: Här fortsatte Morthen Olsson på Barkas med sin utförsel av hudar och smör.

Kaskö har fått egen skeppare med Erik Olsson som nu blandat sig i leken.

Pörtom: Gres Persson och Erik Jönsson. Den sistnämnda nära släkt genom gifte med Stockholms stads rikaste affärsman på 1570-talet, Tomas Björnsson från Vargö (Bergö). Thomas Björnsson avled 1582 i Stockholm och Erik Jönsson från Pörtom tillträdde med de övriga arvingarna en enorm förmögenhet.

Yttermark: Byn har i Nils Persson fått en ny skeppare, troligen fader till den styrman Hans Nilsson i Yttermark, som omtalas 1627 som styrman på den bolagsskuta, som var "olaglig skutbyggning". Lasten om 23 tunnor råg, 33 tunnor malt blev "bortskämt" av ovannämnda orsak. Skeppare var Åke Persson från Vörå, styrman Hans Nilsson från Yttermark samt båtsmän Hinrich Henrichsson i Pjelax och Staffan Andersson i Korsnäs, Närpes Historia band II sid 273.

Under perioden har bland en del nytillkomna skeppare en särskilt intressant sådan dykt upp som hermelinen bland kattorna, nämligen självaste kyrkoherden i Närpes församling, herr Henrik eller Henricus Marci, som han kallades. Eftersom denne kyrkoherde ägnats endast en rad i Närpes historia är det på sin plats att låta honom stiga fram ur skeppningslistorna åren 1582 och 1583.

 

Kyrkotiondet utskeppas till Stockholm

Redan den 26 september 1548 seglade kyrkoherden i Näpes benämnd "Herr Matz" med 3 tunnor smör till Stockholm, enligt Stockholms vågbok nr.501.

År 1551 utfördes kyrkans skattesmör och skattefisk av Per Nilsson i Harrström, enligt utslag vid tinget den 4 januari 1552.

I de lokala tullräkenskaperna 326:II, fol 15v, Stockholm 1582 samt räkenskaperna 330:II, fol 17v. Stockholm 1583 med överrubriken: Östrebotnen Nerpis Sochn, uppräknas skepparna från denna socken, och däri heter det bl.a. "Her Hendrich i Nerpis Smör 2 tunnor - 2 lispund, Torfisk - 16 lisp - 1 lisp, Kalvskin - 64 st - 4 st." Kyrkoherden hade således intullat 272 kg smör (2 tunnor) och erlagt 2 lispund i tull. Torrfisk 136 kg (16 lisp) och erlagt härför 1 lisp (8,5 kg i tull). För de 64 kalvskinnen hade han betalt 4 st i tull. Följande år heter det: "Her Hendrich i Närpis Torfisk 48 lispund (408 kg) och härför erlagt 3 lisp. i tull. Men här följer omedelbart efter kyrkoherdens namn: "Jören Olsson klochare ibidh (=sammanstädes). Torrfisk 16 lisp".

Omedelbart efter klockarens namn förekommer Mickel Mattson i Harrström och Sigfrid Matxon i Petalax samt Jöns Jönsson i Finby och strax därefter Jörn Olsson i Närpis ånyo med 2 tunnor smör. Vid närmare studium av skeppningslistorna visar det sig att denne Jören Olsson, som kallas för "klochare" är kyrkoherdens egen dräng.

År 1585 börjar en ny lista med Per Knutsson i Becheby, som redovisar för 32 tunnor förtullad tjära, varefter följer:"Jören Olsson Preste dreng Torfisk 32 lisp Tiäru 16 tunnor, hudar 16 st".

Längre ned på samma lista förekommer Jören Klochare på nytt, (Göran Olsson var klockare i Närpes från år 1585 och bodde i Kåtnäs by) då han låter intulla 2 tunnor smör jämte ytterligare 16 lispund torrfisk. År 1591 uppträder denne Jören Oluffsonn på nytt och uppgavs vara hemmahörande i Kåttnäs by. Att han även denna gång företräder sin kyrkoherde framgår tydligt av den enormt stora mängd av gods han låter förtulla. "Smör 4 tunnor (528 kg), Torfisk 4 skippund (680 kg) Tieru 16 tunnor". Med kyrkoherdens försvinnande från arenan försvann också "Jören Klochare, preste dreng" från skeppningslistorna. Men även efterträdaren till herr Henrich, kyrkoherden Eschillus Henrici drev som företrädaren skeppningsverksamhet på sidan om sitt prästeliga kall. I de lokala tullräkenskaperna 367:III år 1600 får vi göra bekantskap med den nya kyrkoherden. Sedan Jöns Jönsson från Finby förtulla 1 tunna smör, 2 tunnor trånn (tran), 32 tunnor tjära och 32 st. kalvskinn, blir det Peder Nilssons tur "iffrå Klåckare by", som förtullar en mängd gods, varefter det heter, "Aff Her Eskill i Närpis Smör 4 tunnor, Kalfskinn 16 decker (160 st.). Tiera 12 tunnor. Hud 16 st."

Såväl Jöns Jönson i Finby som de båda kyrkoherdarna synes ha haft stora skutor, eftersom man kunde medföra så pass mycket skrymmande gods som här var tal om. 32 tunnor tjära, 1 tunna smör och 2 tunnor tran jämte 32 st. kalvskinn var inte precis småsmulor enligt den tidens mått. Detta var nu vad Jöns Jönsson kunde lasta i sin båt vid avfärden till Stockholm år 1600. Men exempel på betydligt större tonnage ska vi längre fram få göra bekantskap med.

 

Nästa: Skeppningsperioden 1590 t.o.m. 1608

Säljakt i Bottenviken enligt Olaus Magnus' Carta Marina och Historia

Säljakt i Bottenviken enligt Olaus Magnus' Carta Marina och Historia. "Fångstmannen iklädd en svart hud, som är ägnad att vilseleda djuren, och beväpnad med en lång, med järnhulling försedd pik, ligger på huk ute på isen och kallar på sjökalven genom att böla som den."

 

 

 

Torkad fisk. Carta Marina

Torkad fisk. Carta Marina

 

Tjärtunnor. Carta Marina

Tjärtunnor. Carta Marina.

 

 

 

Båtbyggare. Carta Marina.

Båtbyggare. Carta Marina.

 

based on Carta Marina, from the collection of the James Ford Bell Library, University of Minnesota, U.S.A.


Föregående       Innehåll      Nästa        Tillbaka        Källor
sydaby.eget.net