Bondeseglare från Närpes på Stockholm

Föregående       Innehåll        Nästa        Tillbaka        Källor

                           Männen bakom 1560- och 1570-talets skeppningsverksamhet

Skeppare från Närpes åren 1560-1580.



 

Del av Claes Claessons karta
Del av Claes Claessons karta Geographisch afrijtningh öfwer Laiala: Malax: Närpis och Lapfierdz socnar Anno 1650. Riksarkivet Helsingfors.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Petalax
Molpe
(Mokipää)
Korsnäs

 

Harrström

  Pörtom

 

Töjby

 

Rangsby Övermark
Norrnäs

Yttermark

 


Nämpnäs
Östermark


Kalax     Näsby
Tjärlax
Kåtnäs
Närpes
  Finby
Bäckby
Gottböle Böle
Ståbacka
Knåpnäs
Kaldnäs
Pjelax

 

 

 

 Mörtmark
 Påskmark
Tjöck

Kåpö

Låhlby
Lappfjärd   Dagsmark

 

Härkmeri

 

Skaftung

 

 

 

 

Sideby

 

 

 

---------------

Kasaböle

Sastmola

 

 

 

 

 

 

 

 

Skeppare från Närpes åren 1560-1580.

Bäckby: Anders Larsson och (Bengt Jönsson).

Daxmark: Olof Månsson (Mongson) en av Närpesbygdens rikaste män.

Harrström: Per Nilsson, Jöns Larsson, Matz Jonsson, Mickel Metzon, Clemitt Jönsson. Per Nilsson hade seglat redan 1552 med smörräntor till Stockholm.

Hertsböle: (nuv. Böle) Jöns Persson, Henrik Hermansson i Dalsböle 1564 och 1565.

Härkmeri: Lasse Gregersson och Morthen Persson.

Finnby: Per Larsson och Hans Persson.

Kalax: Morthen Olsson (Barkars). Kompanjon med sin släkting Olof Arvidsson Rusk.

Kaldnäs:(Challenäs) Jöns Persson. Seglade år 1574.

Koppö: (nuv. Kristinestad) Lasse Månsson (1568), Lasse Jönsson (1573).

Kattenäs: Kotenäs (nuv Kåtnäs) Jöns Persson (1570).

Korsnäs: "Gregers i Korsnäs" Gregers Olsson. Gick under namnet "Grels Olsson" och var en av de mest förmögna bönderna i Korsnäs.

Lappfjärd: (observera namnet) i tullhandlingarna: Lappefiell och Lapfiell (dialekt - Lappfjäl eller Laffjöl). Anders Olsson 1561-1577. Olof Esbjörnsson seglade redan 1545 och ännu 1556. (Nämndemannen och bondeseglaren med samma namn i Tjöck seglade 1560-1568).

Per Östensson. Seglade redan 1549 och ännu 1563. Är tidigare omtalad som den rikaste mannen i Lappfjärd under 1570-talet, tätt följd efter Mons Olsson i Daxmark, som 1571 redovisade ett "Egendomsvärde" av inte mindre än 406 mark jämte 50 mark i reda pengar.

Peder Hindersson 1556-1562, Morthen Olsson 1556-1575, Peder Jönsson 1545-1570, Peder Olsson 1562-1575, Jöns Hindersson 1562, Pelle Persson 1563, Olof Hindersson 1567, Måns Larsson 1568-1579, Jöns Olsson 1566, Olof Persson 1562-1578, Lasse Persson 1567-1578, Henrik Persson 1574-1600, Olof Nilsson 1574 och 1575, Mats Olsson 1578, Nils Larsson 1579, Nils Nilsson 1577-1579, Nils Persson 1579.

Molpe: (Moikepä) Olof Månsson, Olof Larsson och Jacob Larsson. Molpeborna var trogna och ihärdiga bondeseglare.

Näsby: Clemet Persson, Jöns Persson och Nils Persson. Troligen var dessa Persöner ättlingar till Peder Nilsson, som redan 1545 var ledare för skeppslaget i Näsby. Om han levde ännu 1581 är inte känt, men bland skepparna från Näsby omtalas nämnda år Per Nilsson och även år 1578 förekommer hans namn i skeppningslistorna. År 1577 framträder även en Anders Olsson bland Näsby skepparna.

Norrnäs. Nils Larsson 1549-1565, Ambrosius Morthensson 1566-1570, Bengt Nilsson 1571-1585. Redan 1541 var Bengt Larsson i "Nårnäs" omtalad bland skepparna.

Nämpnäs. Två namn dominerar skeppshanteringen i denna by under tiden 1541-1567 och det är Jöns Andersson och Jöns Jönsson, stundom kallad Joensson. Bland båtleverantörerna år 1567 återfinner vi ännu Jöns Jönsson. Herrarna var inte enbart båtbyggare, fiskleverantörer utan mycket stor smör- och skinnhandlare. År 1560 utförde Jöns Andersson bl.a. 34 st kohudar och 28 st kalvskinn.

Petalax: Olof Hindersson alias "Oluff i Pettelax" seglade redan 1558 då han besökte hamnarna i Mälaren, tio år senare gjorde han en liknande "inbrytning" i Mälaren. Sista gången vi möter honom i tulljournalerna är år 1580. I över 20 års tid hade han gått traden Petalax - Stockholm. Vissa år t.o.m. två resor. År 1560 är Per och Jons Hindersson med i listorna, samt Hans Mattson. År 1561, 63, 65, är nämndemannen Ragvald Olsson antecknad som skeppare. Året 1560 börjar nämndemannen Matz Sigfrids son sin seglationsverksamhet på allvar. År 1571 möter vi "skepper Matz" sista gången och därefter en Sigfrid Matzon, som troligen är son till Matz. Sigfrid Matzson seglade ännu år 1600. Gamle skepper Matz gjorde sig i likhet med Olof Hindriksson förmögen på sin skeppshantering.

Pjelax: Lasse Persson från 1573-1579, Per Olsson 1574-1579. Lasse Persson var enligt Silverskatteregistret 1571 byns rikaste man.

Påskmark: Olof Månsson (Mongsson). Han skeppade hudar och smör och i likhet med de flesta andra skepparna intog han den främsta platsen bland förmögenhetsägarna i sin by.

Pörtom: År 1556 är Erik Larsson antecknad som båtbyggare och båtleverantör. År 1570 möter vi Erik Olsson i "Pareby". Namnet Pörtom har tydligen varit svårt att riktigt uppfatta bland skrivarna. Ofta har man skrivit "Pörthe". Som skeppare syntes Pörtomborna kommit för att stanna och ännu 1596 möter och Gres (Grels) Persson bland Närpesskepparna.

Rangsby: År 1569 omtalas Matz Olsson från Rangsby bland leverantörerna i Stockholm torde vara identisk med Mons Olsson i Rangsby, som 1571 uppvisade ett så stort "egendomsvärde" som 205 mark jämte 10 mark i reda pengar.

Risby: Anders Hindersson. Omtalad 1561 då han utförde smör, gäddor och id.

Sideby: Sedan 1556 fram till 1580 förekommer ingen skeppare från Sideby. Men omöjligt är det inte, att någon skeppare som blivit i tullböckerna införd som Lappfjärdsbo, i själva verket kan ha härstammat från Sideby. Vissa arvskiften omtalade i Stockholms stadsböcker från denna tid ger tydligt vid handen, att arvingarna var bosatta i Sideby. Per Jönsson, som seglade 1556 var ju broder till Mons Jönsson i Stockholm var ättlingars livshistoria i huvudstaden är väl känd. Chefen för tullskrivarämbetet, tysken Volmar Wickman, var gift med Margareta Månsdotter, således brorsdotter till skeppare Per Jönsson.

Tjöck: Tjöck by tillhörde de orter inom gamla stornärpes som skrivit in sig ordentligt i socknens forntida seglationshistoria. Från år 1545 till år 1600 följer en oavbruten kedja av skeppare från denna by. Mellan åren 1560-1580 var följande skeppare verksamma: Peder Jönsson, Anders Persson, Björn Jönsson, Jöns Ragvaldsson (Raffualsson), Olof Esbjörnsson, Erik Nilsson, Hindrik Hindriksson.

I Lappfjärds Historia band II sid 114 uppges att Olof Esbjörnsson i Tjöck år 1574 tillsammans med några andra skeppare från Lappfjärd förde bräder, näver och tjära till Björneborg.

I Lappfjärd fanns också en bonde vid namn Olof Esbjörnsson, han seglade på Stockholm redan 1545 och var verksam som bonde ännu 1571.

Storskepparen Anders Persson i Tjöck tillhörde ännu 1567 dem som byggde och levererade båtar enl. tullregistret den 22 september. Tydligen var det hans son Henrik Andersson, som var gift på Norgrann i Tjärlax och omkom på en skeppningsresa till Stockholm år 1625 enl. domboksuppgifter 1625."(Han) språn ut ur skutan och skulle hava sprungit i jullan och språn i sjön, där han sedan blev".

Övermark: Från år 1547 till 1569 möter vi den ofta omtalade skepparen Olof Andersson, "Oluff i Öffuermach". Han har främst gått till historien som den store skutbyggaren, som redan 1548 byggde en 30 lästers skuta med fraktkapacitet på omkring 40 ton, vilket vi i ett föregående avsnitt skildrat. Skeppare 1560-1580 var förutom Olov Andersson Peder Matzson(1559-1568), Peder Jönsson 1564 och Ragvald Björnsson 1567, som då levererade 10 st. båtar. Denne Ragvald tillhörde ättlingarna från gamle bonden Björn i Övermark. Släkten bär än i dag namnet Ragvalds. Till upplysning om denna stamsläkt skall meddelas följande: År 1546 den 11 oktober stod Erik Larsson inför rådet på Stockholms rådhus som fullmäktige för Anders Björnsson och ovannämnda Ragvald Björnsson "j Öffuermark j Närpis sochn", och upplät och levererade till Laurens Persson en trädgård (gård byggd av trä) och en tomt belägen östan till i Lasse skomakares gränd o.s.v. Gården hade Björnsönerna ärft efter sin broder Erik Björnsson. (Stockholms stads tänkeböcker 1546 fol. (334) sid 201 i den tryckta versionen).

År 1574 uppträder Jacob Jacobsson som Övermarkskeppare, och troligen är det hans son Per Jonsson, som år 1584 upptar seglationsverksamheten. Torde avse Perjus hemman i Övermark.

Yttermark: Endast tre skeppare omtalas under åren 1550-1580 nämligen båtbyggaren och skepparen Jöns Olsson (Frost) och Mons Olsson (Pellas Kvick-Humla) samt från år 1564 Olof Larsson (enl. erhållen uppgift från framlidne Johannes Åbonde skulle den sistnämnde varit hemmahörande på Sax hemman). Olof Larsson skeppade smör, hudar och fisk men var som de två föregående även båtbyggare och levererade år 1567 10 st. båtar. Han förekommer vid flera tillfällen under årens lopp i skeppningslistorna och torde ha seglat sista året 1570, då han i tullboken kallas för "Oluff i Ytermarck". Skeppar Olof i Yttermark skilde sig inte ifrån sina övriga kolleger i grannbyarna i vad förmögenhetsbildningen beträffade. I Övermark var Herman Ersson och Olof Andersson de rikaste bönderna och i Yttermark intog skeppar Olof Larsson den ledande ställningen i detta avseende. Han var en mycket förmögen man med ett taxerat egendomsvärde av 335 mark, ägde 19 kor, 38 får, 3 hästar, 2 ston och en mängd ungnöt. Allt enl. Silverskatteregistret.

Kungen bland alla Närpesskeppare och båtbyggare var och förblev Jöns Jopsson på Norrgrann hemman i Tjärlax. Han hade själv endast år 1550 levererat båtar till Stockholm och torde sedan vid sitt skeppsbyggeri ha byggt större båtar på beställning. Inom hela Nedre Satakunta skatteområde fanns ingen bonde med så stor förmögenhet.

I Silverskatteregistret för år 1571 är hans hemman upptaget till ett värde av hela 663 mark. På kistbottnen hade han dessutom 230 mark i reda pengar, vilket belopp i och för sig motsvarande värdet av ett stort hemman. Han hade 20 kor och 40 får samt 6 hästar. Men det var inte detta stora kreatursbestånd, som enbart gett honom de stora förmögenheterna. De samlade rikedomarna var givetvis resultat av hans egna och förfädernas omfattande affärsverksamhet. Hemmanets totala areal omfattade 1 1/2 mantal jord och skog.

När Närpes nya kyrka byggdes år 1435 skänkte hans förfäder en nattvardskalk till kyrkan i rent äkta silver om 300 lods vikt. Vid ett inbrott i kyrkans sakristia någon gång under 1600-talet stals hela kyrksilvret och är ännu idag på villovägar. Det enda minne ättlingarna på Norrgrann har av sina förfäders silverdonation 1435 är en liten "åkerlapp" jord, som kyrkan avstod i Tjärlax by som ett tack för den generösa silvergåvan. Uppgifter om donationen finns i Närpes församlings kyrkoarkiv.

Donator av kyrksilvret torde vara Henrick Kuss i Tjärlax som år 1442 tvistade med Jop Gudze om rån mellan Tjärlax och Nämpnäs byar.

Under en process mellan kyrkoherden Elias Holmius och Jöns Jopssons barnbarn 1664 om "tre spanland kyrkojord i Tjärlax förlorade kyrkoherden målet, sedan Jöns Jopssons barnbarn framhållit att jorden skänkts till deras förfäder när kyrkan byggdes (1435) för den nattvardskalk förfäderna givit kyrkan. Utdrag ur domprotokoll för år 1664.

 

 

 

 

närpesbor antecknade i lokala tullräkenskaperna i Stockholm 1579

Några närpesbor antecknade i lokala tullräkenskaperna i Stockholm 1579:

Nils Larsson i Lapierff (Lappfjärd),
Hans Persson i Findby,
Niels Nielsson i Norby (Låhlby),
Måns Larsson i Lapfierd,
Mårtenn Olsson i Calix (Kalax),
Lars Persson i Pyhelax (Pjelax) och
Jacob Larsson i Måtpa (Molpe.

 

 

 

Nästa: Skeppningsverksamhet under åren 1580-1589


Föregående       Innehåll        Nästa        Tillbaka        Källor
sydaby.eget.net