FINNAMN I ÖSTERGÖTLAND

 

I en uppteckning av K. G. Gilstring, med Lydia Öberg som berättare, hette jätten som byggde Heda kyrka i Östergötland inte Påvel vilket man i allmänhet tror, utan Finn.

"Det var en jätte, som hette Finn. Det var en präst, som hade vågat med jätten, att han skulle bygga upp Heda kyrka på tre dygn, om han kunde gissa hans namn. Sista dagen, då gick han upp på berget, då skulle jätten ta honom, om han inte kunde gissa. Då gick han där och var ledsen. Då fick han höra barnskrik inpå så där. Då lyssnade han. Han hörde jättens hustru.

-Tyst, tyst barnet mitt. I morgon kommer Finn hem med prästens hjärta.

Då blev han glad, han förstod, det var hans namn. Då höll Finn på att bygga spiran.

-Gumöra, jätten Finn, nu ä körka min, sa prästen.

Därför står spiran snett än idag. Så har de sagt till mig."1

Personnamnet Finn finns med i denna götiska sägnen. En skånsk medeltidslegend förtäljer om en jätte också vid namn Finn som skulle ha byggt Lunds domkyrka, och som, av helgonet blivit förvandlad till sten, som ännu står kvar i kyrkans krypta. Samma legend möter man även vid nästan alla gamla kyrkor i den wärendska skogsbygden i Småland, såsom Moheda, Berg och så vidare, varvid jättens namn ljuder något olika, såsom Finn, Finnfar eller Hedenfinn.

Sägnen, som härrör ifrån den äldre medeltiden, och som ger en bild av kristendomens seger över hedendomen, personifierar således denna senare i ett historiskt folknamn, lånat från landets urbyggare.2

Namnet finne var i äldsta tider synonymt med samerna. Dessa omtalas på 500-talet av Procopius såsom skridfinnar, boendes i Thules skogar och bergstrakter. På 700-talet finner Paulus Varnefridi samma folk bosatt högt upp i den skandinaviska Norden.3

Senare blev folknamnet finne och senare ordet finländare en gemensam benämning på folket bosatt i landet Finland, men det är rätt så nytt påfund. Endast Finlands sydvästligaste del hade namnet Finland, numera bevarat i landskapsnamnet Egentliga Finland, medan andra delar hette Tavastland, Nyland, Karelen eller Österbotten med mera.

Finnamn i Östergötlands skärgård.

I Rimkrönikan fanns vid sidan av uppländske även österlänningar. De senare var dem som vi idag kallar för finländare, då Finland i långa tider hette Österland.4

Av de finnar som kom till Sverige under det gemensamma rikets tid var det finnarna i Värmland som sist förlorade sin identitet.5 Finnarna i Sverige förlorade i allmänhet först sitt språk och sina nationella egenheter, även om man länge kunde i lokalnamn, ansiktsdrag, kroppsbyggnad, klädedräkt och folklynne urskilja spåren av deras finska härkomst.6

I sökandet efter finnarnas boplatser i Östergötland har jag sökt efter natur- och ortsnamn med förleden Finn. Det har blivit en riklig mängd och alla har inte sitt ursprung i folknamnet utan även också i personnamnet. I Wärend i Småland hittades så sent som år 1627 det gamla personnamnet Finn såsom mansnamn och man hittar där ortsnamn bildade av detta namn eller därmed sammansatta.7 Finnamn i Östergötlands skärgård.

Vanliga finnamn är sådana som Finland, Finnagården, Finnanäs, Finnaryd, Finnatorp, Finnatorpet, Finnefallsbacke Finneryd, Finnestad, Finnetorp, Finnevaldsbro, Finnbro, Finnbygget, Finnhult, Finnkärr, Finnstugan, Finntorp och Finnveden...

 

 

1) Karlsson P. 1992, sid 7.

2) Hyltén-Cavallius 1868, sid 25.

3) Hyltén-Cavallius 1868, sid 24.

4) Hyltén-Cavallius 1868, sid 50.

5) Hyltén-Cavallius 1863, sid 60.

6) Hyltén-Cavallius 1863, sid 109.

7) Hyltén-Cavallius 1863, sid 120. I Wärends grannskap hittar man också Finveden, som är det forntida namnet på de efter belägenhet från Bolmsö uppkallade Östbo, Vestbo och Sunnerbo härader eller västra delen av Tiohärads lagsaga, det nuvarande sydvästra Småland utefter Nissan och Lagan, kring sjöarna Bolmen, Vidöstern och Flåren, fordom rikare på skog än nu, då mossarna där tagit överhanden.

 

 

SOCKEN NATUR- OCH ORTSNAMN

 

Björsäter Fineberg i Björsäter.

Borg och Löt Finstad (Finnstad), herrgård lydande under Löfstad och dess underlydande Finstadtorpen i boskapsutsädes-längden för år 1628. 2_ mantal, frälse, säteri som köptes 1646 av greve Ax. Lilje, var 1683 ladugård under Löfstad.

Finstad i Löt hittas år 1377 i längden över den årliga räntan. Platsen omnämns även år 1419.

 

Drothem Byn Finnerstad, nära Göta kanal, på 1 mantal, vars F-led är av det fornsvenska mansbinamnet Finne. Finnerstad omnämns första gången år 1383, då herr Gudmund i Finstadha var fasteman. I trakten finns lägenheten Finnerstalöt, tidigare betesmark, samt handelslägenheten Finnerstalund och lägenheten Finnerstaäng.

Ekebyborna Finland är en bruklig benämning på Ekeby.

Falerum Finnbygget, betecknas som Rumma 12, 17 hektar, varav 8 hektar åker. Huvudbyggnad i trä från år 1945 och ekonomibyggnad i trä från år 1905. Den senare är byggd för 3 hästar och 7 nötkreatur. Den har varit ägd av Domänverket och drivits av en arrendator. Från Finnbygget kan i dalgången mot Grävsjön i söder ses en ryggformad ås, mellan Falerum och Rumma.

Gryt Finndrakö (skrevs Finnaracke 1493 - Finnes raka fura).

Godegård Finnas och Finnefallsbacke angiva helt simpelt, att en man av finsk stam odlat marken, bott och svedjat.

Grebo Torpet Finnkärr, tillhörande Orräng 11, dagens byggnad uppförd cirka år 1880.

Gårdeby Finnstugan i Össby är en riven backstuga. Omnämns år 1776 som Finstugan (kb), 1803 som Finnstugan (kb). F-ledet är av mansbinamnet Finn(e) eller efter en finsk åbo.

Horn 1)Finede, tidigare Finneve som var ett nybygge i Flytthem, senast år 1571 var det en egen fastighet och år 1686 kallas byn för Finnvede. Ortens medeltida ursprung beläggs med ett pergamentsbrev från ett ting i Skärlunda den 14 september 1377.

2)Finntorpet i Mjöla, är en 1500-tals kroneskatte bosättning. Namnet Mjöla kommer från den kvarn som funnits i vattenfallet i Stångån.

Hällestad 1)Finskartorp är en lägenhet nära Finspång.

2)Finskatorp, torp.

Häradshammar Byn med Finntorp á 3/4 sk. med två ägare omnämns första gången år 1540 som Ffynvedetorp, i jordeboken för år 1543 upptar det ett helt stubbehemman, år 1635 omnämns det som Finnetorph á 3/4 mantal. Finnledet är av fornsvenskans Finvidh.

Kimstad Finnstugan i Tångstad, omnämns i mantalslängden för år 1875.

Kisa Finnbron i samhället Kisa. Stadsäga 217 mlf. Trä omkring 1850.

Kullerstad Soldattorpet Fintorp i Börsjö, omnämns i mantals-längden för år 1838.

Kvarsebo Gården Finnkärr (Finkiär 1679) i Kolmården, skattlagt 1676. Upptas i jb som häradstorp. Finnleden är antingen folknamnet finne eller samma ord brukat som mans-bindande. 1 1/8 sk, 2 utj kr. 1/8.

Kvillinge Fintorpet tillhörande Skärlöta Bränngård, omnämns år 1571 i samband med Älvsborgs lösen. År 1598 i domboken som Skärlötatorp.

Kärna Finstad, lägenhet.

Linköping Finnogatan.

Mjölby Finnstugan i östra Mjölby gränsar till Hålaskogen, som tar vid utanför kvadraten. I kv. Finnstugan har byggnaderna valmade tak med rött tegel eller falsad plåt som takmaterial. Området är homogent och representativt för 1910-talets mera välbärgade villa-bebyggelse med sin tidstypiska putsarkitektur. Fasaderna mot Brunnsviksgatan har ett stort miljövärde för gatubilden.

En av sidogatorna till kv. Finnstugan heter Finnstugatan.

Mogata Finnerstalund - lägenhet.

Norrköping Finstad (Finnstad) - gård, som innehåller det vanliga mansnamnet Finn.

Nykil Finneberg.

Rappestad Finnstorp.

Ringarum 1)Finnebo. Arvid i Fijvedebodom omnämns år 1535. Ortnamnet är felstavat och bör ha varit "Fijnvedebodom". År 1620 noteras här bara en kronoutjord "3 fjällar", d v s på tre ställen, och själva gården låg av allt att döma "öder" vid denna tid. Från 1642 och framåt är den emellertid bebodd och räknas från år 1680 som _ mantal skatte förutom kronoutjorden. År 1715 noteras en såg, som just då låg "öde". Från detta år till 1946 har gårdens officiella namn varit Finneboda. Därefter är det Finnebo. I byn där Finnebo ligger har det som mest funnits fem gårdar.

2)Finnebotorp är nämnt år 1708, då Jonae Pohwels dotter bodde där. Platsen är helt okänd, men kan av namnet att döma ha legat på Finnebos ägor.

3)Cirka 75 meter norr om den nuvarande manbyggnaden i Finnebo hittas en stenfot av en gammal gård, vars namn var Schalomés.

4)Farligheten eller Lilla Finnebo i Frörum, omnämns redan år 1671, då Johan Kohlares son, Johan, föddes. Fastigheten omvandlas till en mindre gård på 1/10 mantal, som år 1872 kallas Lilla Finnebo.

5)Finneboda på _ mantal med två ägare, omnämns i jordeboken för år 1543 som Ffinvedabodha med två fjällar och upptar ett helt skattehemman. Byn ligger vid sjön Yxningen. F-ledet innehåller genitiv av fornsvenskans Finvidh, vilket i allmänhet är ett personnamn, men ersätts senare av finne.

6)Finfalla (Finnfallet under Gusum) i Gusum hittas i källorna från åren 1823-1825. Uppkommer från folknamnet finne, varav åtskilliga av traktens ortnamn.

7)Gården Lilla Finneboda i Gusum.

8)Stora Finneboda, en gård i Gusum.

9)Torpet Finntorp i Gusum.

10)Finntorp, lägenhet nära Valdemarsvik.

11)Finntorpet under Fillingerum. Osäker om det har något att göra med punkt 10 i Ringarums socken.

12)Torpet Finnfallet i Gusum är nämnt i den äldsta husförhörslängden från 1817 som Finnfalla och är då bebott av daglönaren Jonas Svensson, född 1776 i Mogata socken, med sin hustru Lena Månsdotter, född 1768 i S:t Johannes församling i Norrköping. Från och med 1860-talet kallas stället både Finnfallet och Fridhem. Numera används torpet som sommarboställe.

Rinna Gården Finarp (Finnarp) på 1/4 skatte.

Risinge 1)Finntorpet, ett av de närmast Finspång liggande torpen.

2)Centralorten Finspång omnämns i tiondelängden för första gången år 1390 då det där bor 2 frälsebönder och en kyrkolandbo. Redan år 1573 förekommer ett kronan tillhörigt litet järnbruk Finspång, vilket utvecklas under 1600- och 1700-talen av släkten De Geer. Finspångsån rinner förbi orten. Finspånga län är ett härad i Östergötland, omfattande de till Linköpings stift hörande socknarna Godegård, Tjällmo, Hällestad, Risinge, Regna, Skedevi och Vånga samt mindre delar av Kristberg och Stjärnorp, vilka utgör landskapets nordliga del. Till sin beskaffenhet är landet bergigt, i nordost upptaget av Kolmården, rikt på skog, sjöar och mossor. De större, jämnare, fullt odlade bygderna av trakterna kring kring de södra kyrkorna, i synnerhet Tjällmo, Hällestad och Risinge, ävensom Vånga, vars hela södra del tillhör slättlandet.

3)Finspånga backe är en bebyggelse som hittas i födelse- och doplängden för år 1637, vilken ej kunnat lokaliseras, kan ha legat utsocknes. Omnämnes senast 1784 i mantalslängderna.

4)Fintorp i Lotorp finnes på 1697 års karta som Sarvsjötorp, och år 1731 i födelse- och doplängden. Grostorp och Lotorp ha haft ett Fintorp vardera belägna i omedelbar närhet av varandra. De ha omväxlande kallats Fintorp, Sarvsjön och Sarvsjötorp. Av denna anledning råder det självfallet en viss osäkerhet beträffande torpens uppkomst. Frågan kompliceras ytterligare av de uppgifter om ett Sarfwetorp, som Mickel Hindricksson finne hade upptagit. I 1671 års dombok tillät landshövdingen Mickel Hindricksson finne behålla rågsädet som då växte vid Sarfwetorp på häradsmarken. Därefter skulle han alldeles avträda torpet. På samma gång beslöts, att de tre torpen, som låg vid Sarfwetorpet på Korphytteskogen vid häradsallmänningen skulle i anledning av Kungliga skogsordningens lydelse utrivas och ödeläggas, enär de ej för 1/4 kunde skatteläggas. Torpen ha legat i Vånga eller på gränsen mot denna socken.

Skedevi 1)Finnfallet i Brånstorp omnämns år 1628 och senare i födelse- och doplängden för år 1752.

2)Finnstugan i Sund omnämns i födelse- och doplängden för år 1681, men heter enligt en karta från år 1774 för Finntorp.

3)Finnstugan i Svarttorp hittas i räkenskaper för Hävla bruk 1830.

4)Finntorp i Torp bebos år 1621 av Olof Finne.

5)Finnborgen eller Finnberget nära Skärfors bruk och kvarn. Berget kallas Finnborgen och den vik av Tisnaren som gränsar intill foten av berget kallas Finnviken, i närheten finns även Finnsjön.

Skönberga 1)Torpet Finntorp i Skällbo.

2)Lägenheten Finsta.

S:t Anna 1)Finnfjärden, naturnamn på en fjärd som delar upp Norra och Södra Finnön..

2)Finntarmen, naturnamn på ett sund.

3)Norra Finnö, naturnamn på en ö. Nationalitetsordet finne har föranlett namnen på de stora Finnöarna.

4)Södra Finnö, naturnamn på en ö.

5)Byn Finnö på Södra Finnö.

6)Fiskeläget Finnkroken (Finnkrogen), beläget vid sundet Finntarmen vid Södra Finnö. Denna mycket smala led har stundom påmint om en tarm, därav namnet. Finnkroken har ibland kallats för Finntarmskrogen.

Sund. Finnhemmet i Gnottnehult omnämns första gången år 1617, då en bonde köpte flera lotter och skattetomter varav Finnhemmet var en av dem. Senare år 1769 omnämns detsamma i en dom- och delningsgrund. År 1804 är det en utbrytning av Gnottnehults utjordslotter i Roten och Finnhemmet.

Tjärstad 1)Torpet Finnesudden (Finnsudden) under Bersebo, nära Rimforsa är idag en sommarbostad vid sjön Ämmerns östra strand. Finnesudden finns i alla fall från och med mitten av 1800-talet.

2)Finnhem (Finnhemmet), även Briteborg, i Bestorp var år 1854 ett 1/4 skattehemman med sågar. Huvud-byggnaden som används som en året runt bostad är från cirka 1940 och ladugården är från början av 1800-talet. Tidigare har det funnits ytterligare fem stycken torp och backstugor tillhörande Briteborg med namnen Finnbrona (mark som senare ägs av Sturefors), Finnbrona, Finnhemmet, Finnstugan och Finnstugan. Nordöst om sjön Åländern finns även naturnamnen Finnhemsgölen och Finnbrokärret.

Torpa 1)Finnhemmet, lägenhet under Tranberga Norrgård, Basarpö. Huvudbyggnad i trä från omkring 1850, ombyggd 1917. Den står på en höjdkulle, i mot söder öppet landskap. En tomt med enstaka fruktträd. Finnhemmet, det gamla ryttartorpet får nummer 40 vid östgöta ryttare (från 1791 heter det Andra livgrenadjärregementet). Häradsbäckens fall norr om Finnhemmet kallas "Skrälls hål".

2)Finnäs, lägenhet under beteckningen Förnäs 13, Ramfall, 24 kilometer från järnvägsstationen och sex kilometer från busshållplats. Huvudbyggnaden i trä är från omkring 1910-1920, ombyggd 1948. Den tidigare backstugan byggdes år 1847 som bostad åt avskedade livgrenadjären gratialisten Anders Finndahl, född 1791 i Askeryd. Lägenheten finns på en moränavsats ovan sjö i kuperat landskap. Det finns en löv- och barrträdsridå vid sjön Sommen och kastanjer vid entrén.

3)Stora Finnastugan (densamme som Finnastugan?), lägenhet med beteckningen Kvarnkulla 110, Basarpö. Huvudbyggnad i trä från omkring 1825, ombyggd 1935. Den ligger på ett krön av morän, höjd i kuperat småbrukat landskap med öppna små åkrar. Körsbärsträd, syréner och stenmurar, har bland annat källarbod från omkring 1700. Huvudbyggnadens stomme är av timmer, grundsten (utestickande knutar, synliga åsar). Bod med långsidesingång.

 

Trehörna 1)Gården Finnarp 11(benämning Finnarp) med en ägare ligger vid Sommen. Markerna var år 1948 på 65 hektar, varav 10 ha åker och 55 ha skog. Huvudbyggnaden från 1860-talet är byggd i trä.

2)Finnarp 12(benämning Harhult), bostadshus från omkring 1919.

Tryserum Finntorp, gård.

Tåby 1)Lägenheten Finntorp är en avstyckning från Blinne-stad, omnämns bland annat år 1843. F-leden är från till-namnet Finne eller efter en finsk nybyggare.

2)Finnstad, gård.

3)Finntorp uppsattes vid Finnstad gård, efter laga skiftet och omnämns för första gången år 1838.

4)Finnstaberg, fornborg.

Vreta kloster Finnängen, gård.

Västra Harg Finnberget, fornborg.

Västra Ryd Parken Finön i Övestorp, ägd av generalmajoren Mörner, omnämns år 1670 i en tvist med Munkebo om ett kärr eller mad. Förlikning sker vid HT 1670.

Östra Husby 1)Finnkärr, 1 ägare.

2)Finntorpet, sydväst om kyrkbyn.

Östra Ryd 1)Finnsveden (Finsveden), även kallad för Häjan om-nämns år 1790 (kb). Ett vanligt naturnamn, bland annat i östra Östergötland, till nationalitetsordet finne.

2)Finntorpet i Viby (f d säteri), omnämns som Fintorp år 1861 (kb).

3)Finskedalen omnämns år 1790 och är best. form av adjektivet finske eller gammal gen. av ett därtill bildat mansbinamn.

Östra Stenby Finntorpet är ett kronotorp som heter Höketorp åren 1715-1793, Finn- eller Höktorpet 1825 och år 1878 (jb), efter år 1947 enbart för Finntorpet (jr), samma år som det blev skattlagt. Det äldsta namnet innehåller troligen det från orten kända båtsnamnet Hök och det yngre ordet finne i dess användning som mansbinamn.


Finnarnas historia i Östergötland - Index
Emigration fron Finland