KAPITEL 2

Nya tiden

(1500-TALET)

 

Gustav Vasa

Utvandringen från Finland till Sverige, som under hela medeltiden hade fortgått i huvudsak som utflyttning av enstaka personer blev livligare under Gustav Vasas styre under åren 1521-1560.1

Gustav Vasa hade redan år 1542 förklarat att ödemarken tillhörde kronan. Han hade också befallt fogden i Korsholm att skicka österbottniska nybyggare till svenska skogsbygder.

När Gustav Vasa efter sina krig och inbördes fejder skulle ordna sitt rike, blev ett av hans strävanden att råda bot på landets brist på spannmål, för detta ändamål uppmuntrade han och gynnade nybyggen. Sålunda förbjöd han byalagen att hindra upprättandet av nybyggen på byarnas gemensamma utmarker. Ej heller fick byalagets bönder uppbära avrad eller arrende av nybyggare och torpare.2

 

 

 

Gustav Vasa på sin ålderdom.

 

Finsk bosättning i Öster-götland 1520-1570

Gustav Vasas strävanden innebar en riklig invandring av bönder från det västliga och sydliga Finland till Sverige, bland annat Östergötland. Dessa bosätter sig i landskapets centrala delar.

 

 

Finsk bosättning i Öster-

götland 1520-1570, enligt

Broberg 1980.

Andra finnar hittas i städerna. I Norrköping framkommer en hel familj i ett rättegångsprotokoll. År 1540 dömdes Mickel Finnes syster för kistabrott till nio marker, samt för lönskaläge ytterligare tre marker.3 Rättegången hölls i stadens rådstuga vid Gamla torget, som senare brann upp i 1655 års brand.4

Handelsmän från Finland hittade till de bägge kuststäderna, Norr- och Söderköping, i Östergötland.

Den 10 augusti varje år under 1500-talet hölls i Söderköping "Larsmässomarknaden". Det var en så kallad frimarknad och till staden kom försäljare från när och fjärran. Utöver vad den östgötska och småländska skärgårdens fiskare kunde leverera, synes även rätt mycket fisk ha kommit från Finland, troligen mest i form av torkade gäddor.

 

Vy från Bråviken Alfred Wahlberg

Alla finska skutor förde dock inte med sig enbart hemortens produkter, särskilt från Viborg kom en hel del ryska varor; lin, hampa och ryssläder. Partierna var dock obetydliga. Detta bör få ses i samband med att Östergötland hade få varor, som kunde intressera det likaså övervägande agrart betonade Ryssland.5

 

Vy från Bråviken. Motiv av Alfred Wahlberg 1885.

 

 

1500-tals skuta

Redan på 1500-talet fördes noggrann statistik på tullbelagda varor, dess värde och kvantitet. Från 1559 finns värden på den procentuella importen och exporten från Söderköping.

Den inhemska handeln från Söderköping bestod av skutor destinerade till bottniska och finländska hamnar.6

Båtarna gick aldrig helt tomma tillbaka, väl hemma i Sverige kom de med kapital, varor och tjänster från Finland. Importen hade oftast mindre volym än exporten, då man exporterade mer utrymmeskrävande varor, främst säd.

 

Ett handelsskepp från 1500-talet, enligt

Olaus Magnus.

Kontakterna var livliga mellan den västra och östra sidan av det svenska östersjöväldet. Stora leveranser av säd och manskap gick österut, för underhållet av den svenska armén och garnisonerna i fästningarna.7

Den 12 juni 1553 meddelade de kungliga myndigheterna exportförbud på spannmål. Den skulle i stället föras till Finland, där det hade varit svår missväxt.8

Den högsta aristokratin i Sverige var inte bunden till någon viss landsdel eller något visst landskap. De stora jorddrottarna ägde under medeltiden och på 1500-talet godskomplex i rikets olika delar. Under denna tid var försvenskning en förutsättning för ståndscirkulation.

Sverige 1550, enligt Sebastian Münsters "Cosmographia".

En av dessa med ett stort godsinnehav var "Finska Anna". Anna Hogenshild föddes på Nynäs i landskapet Egentliga Finland år 1513 och kom att äga ett flertal gårdar i Östergötland. Hennes andra bröllop, efter att den förste maken dött, med kammarrådet Nils Pedersson Bielke stod i Söderköping år 1537 i närvaro av bland annat tre riksråd. "Finska Anna" dog år 1590.9

 

 

Sverige 1550, enligt Sebastian Münsters "Cosmographia".

 

 

 

 

1) Tarkiainen 1990, sid 377.

2) Filén 1960, sid 314.

3) Sundelius 1798, sid 449.

4) Rådstugan användes mellan åren 1363-1655. Se vidare Canderskog 1994.

5) Ljung 1948, sid 257.

6) Eklöf 1996, sid 7.

7) Helmfrid 1980, sid 31.

8) Ljung 1948, sid 257.

9) Tarkiainen 1990, sid 58.

 


Finnarnas historia i Östergötland - Index
Emigration fron Finland