Missä
määrin Kristiinankaupungin merialueet tulevat kärsimään
ydinvoimalan lauhdevesistä?
Ydinvoimalan lauhdevesien vaikutuksia ja seurauksia merialueisiin voi
vain arvailla. Sen asian selvittämiseksi ei riitä ultra nopeasti
tehty Yva, jota Fennovoima on nyt juuri parhaillaan tekemässä
Skaftungissa. Onko Kristiinankaupungin merialueilla sama kohtalo kun Itämerellä
ja Suomenlahdella?
Merialueet Skaftungissa/Siipyyssä ovat hyvin matalat. Esimerkiksi
syväys Stongrundin ja mantereen välillä on vain noin 1.2–1.5
metriä.
Tämän hetkinen tilanne on jo se, että mantereen ja Stongrundin
välinen merialue on vuosia ollut pahasti ruohottunut. Ydinvoimalan
lauhdevedet tulisivat lämmittämään merta siinä
määrin, että ruohottuminen saattaisi lisääntyä
räjähdysmäisesti. Tulisiko sinileväkasvusto olemaan
jatkuvana riesana? Peittäisikö kesäaikaan sinileväkasvusto
matalalla merialueellamme merta siinä määrin, että
soutelua voisi verrata siihen kuin soutelisi hernesopassa? Uiminenhan
olisi sinileväkasvustossa hengenvaarallista!
Merialueet Skaftungi/Siipyyn ulkosaariston osalta ovat myös hyvin
matalat ja joten myös siellä lauhdevesien vaikutukset tulisivat
olemaan negatiivisia.
Miten tulisi silloin käymään merialueiden kalanviljelystoiminnan
ja virkistyskäytön? Kuka korvaisi edellä mainitut vahingot
ja onko se edes korvattavissa?
Entäpä arvokkaan Natura 2000-alueen kohtalo?
Natura 2000-alue kattaa suurimman osan Kristiinankaupungin rannikkoaluetta.
Olisiko mielekästä uhrata tämä arvokas alue ja sen
runsas linnusto ydinvoimalan vuoksi? Villiluonto kuuluu tärkeänä
osana ihmisen kokemusta hyvästä elinympäristöstä.
Jos nyt kävisi niin onnettomasti, että ydinvoimala perustetaan
Skaftungiin, sen jälkeen voisi Natura-aluetta kutsua vitsiksi! Ja
vitsinähän sitä näyttää pitävän
Fennovoiman Pasi Natrikin (Pohjal. 2.4), häntä ei näytä
hetkauttavan sen paremmin miljöötietoisien maanomistajien vastustus
kuin suunnitellun ydinvoimalan välittömässä läheisyydessä
sijaitsevat arvokkaat Natura-2000 alueet.
Työ- ja elinkeinoministeriön Jorma Aurela (Pohjal. 15.4) pitää
ydinvoimalan jäähdytysvesien vaikutuksia yhtenä tärkeimmistä
kriteereistä siihen, että onko edes mahdollista rakentaa ydinvoimalaa
paikkakunnalle.
Natri on lehtienpalstoilla esittänyt syvän huolensa ilmastonmuutoksen
vaikutuksista elinympäristöömme. Hänen mukaansa pitäisikin
hidastaa negatiivistä ilmastonmuutosta ydinvoimaenergialla, ainakin
tilapäisesti.
Eikö hänen pitäisi ottaa myös vesistöasiat huolen
aiheekseen kuten ydinvoimalan lauhdevesienvaikutukset Skaftungin ja Siipyyn
matalilla merialueilla ja tietenkin myös muilla suunnitelluilla ydinvoimalapaikkakunnilla?
Marianna Teirfolk Mustasaari/Skaftung
Vad
sker med Kristinestads havsområden vid ett eventuellt kärnkraftsbygge?
Det uppvärmda kylvattnets verkningar kan idag endast gissas. För
att reda ut dem räcker inte en ultrasnabbt gjord miljökonsekvensbedömning
av den kaliber som Fennovoima just nu genomför i Skaftung/Sideby.
Kommer havsområdena i Kristinestad att gå samma öde till
mötes som Östersjön och Finska viken?
Arbets- och näringslivsministeriets Jorma Aurela anser (Pohjalainen
15.4.) att kylvattnets verkningar är en av de tre viktigaste punkterna
i miljökonsekvensbedömningen.
Vattenområdena i Skaftung/Sideby kännetecknas av att de är
mycket grunda. Till exempel mellan Stånggrund och fastlandet är
djupet endast 1,2 – 1,5 meter. Redan idag finns det rikligt med
växtlighet i vattenområdet. Kylvattnet från ett eventuellt
kraftverk skulle höja havsvattentemperaturen och sannolikt leda till
en explosionsartad ökning av växtligheten. Skulle blåalgerna
vara följande gissel? Kommer havsområdena sommartid att täckas
av en tjock matta av blåalger så att man kan ta sig en roddtur
i ärtsoppa? Simning skulle vara förenat med livsfara. Säkert
skulle algerna också så småningom hitta sin väg
till andra områden i Kristinestad, kanske till och med ända
fram till stadsbron.
Också utomskärs är havet mycket grunt flera kilometer
ut, vilket betyder att även här skulle kylvattnets uppvärmande
effekt ha stor inverkan.
Vad skulle ske med fiskodlingarna och rekreationsmöjligheterna.
Vad skulle ske med Natura 2000-områdena? Största delen av Kristinestads
skärgård ligger inom Natura 2000-områden. Finns det något
förnuft i att först skydda ett område och därefter
offra det för ett kärnkraftverk? Om ett kraftverk verkligen
byggs i Skaftung kan man gott avfärda alla Naturaområden som
en vits. Så verkar åtminstone Fennovoimas Pasi Natri göra
när han enligt Pohjalainen 2.4. uttalar sig om Kristinestadsfullmäktiges
utlåtande till miljökonsekvensbedömningen. Han anser markägarnas
motstånd och närliggande Naturaområden vara svag motivering.
Natri har i pressen också uttryckt sin oro över klimatförändringens
inverkan på miljön. Vore det inte skäl att oroa sig även
för havet och hur kylvattnet från ett kraftverk skulle förstöra
de grunda havsområdena i Skaftung och Sideby?
Marianna Teirfolk
Korsholm/Skaftung
*******************************************************************************
The text
is copyright of the author
|