Hem - Koti - Home

Underteckna vår adress
www.adressit.com/kilgrund

Allekirjoita adressi
www.adressit.com/kilgrund

Sign the protest list at
www.adressit.com/kilgrund

SIDEBYS STRÅLANDE ÄNGLAMARKER

De politiska beslutsfattarna i Kristinestad måtte vakna upp från dagdrömmeriet och sluta bita sig själv i svansen.

Vi människor önskar, ja rent av kräver, att vår levnadsstandard årligen skall förbättras. En viktig del i denna standardhöjning är att lönerna regelbundet höjs och att köpkraften stiger. Om dessa ack så mänskliga behov vittnar med önskvärd tydlighet de senaste löneuppgörelserna. Men samtidigt som kraven på höjd levnadsstandard ställs säger de allra flesta att de ändå inte accepterar en utbyggnad av kärnkraften. Ingen vill heller se att flera orörda forsar och vattendrag tas i användning för elproduktion. Olje- och kolkraften ses som rena pesten. Denna inställning om höjd levnadsstandard och att samtidigt motsätta sig en höjning av energiutbudet går inte riktigt ihop. För att komma till rätta med matematiken i ovanstående scenario borde människan inse att livskvaliteten inte alla gånger ligger enbart i en tyngre plånbok och att girigheten alltid får sin ände i en återvändsgränd. Vi måste värna om vår miljö och inse att den är endast till låns för kommande generationers behov. Sovjetunionen stupade förutom på en rigid byråkrati kanske allra främst på en ohemul rovdrift på moder natur. Världens ekonomiska underland nummer ett idag, Kina, håller på och ställer till med samma sorts självmord; Peking beräknas inom 25 år ha uppslukats av den framvällande öknen. Trots allt har de styrande i Kina nu i viss mån vaknat till insikt, men troligen har kravet på ökad levnadsstandard också där blivit så allmängiltigt att landet likt andra faller offer för en självnärande destruktiv process byggd på girighet.

Vad har nu Sideby med allt detta att göra? Jo, i och med att kärnkraftsintressebolaget Fennovoima utsåg Sideby som en av fyra tänkbara etableringsorter för sitt kärnkraftsbygge hamnade Sideby i blickpunkten. Här kolliderar girigheten med en unik, fin miljö, en obestridd första klassens boendemiljö och med närapå ojämförbar livskvalitet för ortsborna. För den stora grupp av sommarboende, för de tusental besökare som återkommande söker sig till Sidebybornas änglamarker, en kulturbygd värd att ingå i vårt världsnaturarv. Fennovoima visade den dåliga smaken att föreslå ett kärnkraftsbygge mitt i ett lagfäst naturaområde, godkänt, övervakat och initierat från Bryssel. Kraftolagets direktörer och deras uppbackare inom politiken, såväl de lokala som de rikspolitiska, borde redan då den första idén om ett kärnkraftsbygge i Sideby dök upp i stadsstyrelsen ha insett att de gått vilse. Att bygga kärnkraftverket antingen några kilometer söder om eller norr om kyrkan är lika förryckt.

I Finland har vi de kärnkraftverk vi behöver. Avregleringen av elproduktionen för några år sedan gjorde att girigheten, med ett kort tidsperspektiv för vinstmaximering, medförde att omsorgen om utbudet av baskraften i vårt land svårligen har eftersatts. Kraftbolagen trodde sig framöver ständigt kunna ty sig till import, med resultatet att landet nu försatts i en riktig rävsax och då speciellt under extremt kalla perioder. Elransonering lurar då alldeles strax runt hörnet. Då det gäller import av stora för landets försörjning avgörande kvantiteter el från Ryssland kan man ju sedan undra om det ändå inte ändå vore bättre att förlita sig på inhemsk produktion än leveranser från ryska kärnkraftverk. .

Miljön är en global angelägenhet. Kärnkraften är inte miljövänlig. Brytningen av uran medför stora negativa miljökonsekvenser. Dessutom är urantillgångarna begränsade och beräknas räcka i 50 år. Då nya kärnkraftverk tas i drift minskar tillgången på uran mycket snabbare och priset på uran stiger snabbt. Månne samtliga kostnader för atomsoporna beaktas i uppskattningen av miljökostnaderna? Kärnkraften kan kanske ses som en genväg, men är troligen en dyr senväg förknippad med sådana risker som mänskligheten sedan länge borde ha insett sig inte ha råd med. Hellre ett torrt brödstycke med ro än hela huset fullt av högtidsmat med kiv, sägs i Bibeln.

Vad kan vi då som enskilda göra för positivt inom energiområdet? Överraskande mycket. Det enklaste är väl att byta ut befintliga glödlampor i huset mot så kallade energilampor. De nya ledlamporna uppges hålla 100 000 timmar, och förbrukar nästan ingen energi alls. Enbart ett allmänt lampbyte i Europa innebär inbesparing av flera tiotal kärnverk. Vi hoppas på en liknande lagstiftning som i Australien. Eftersom det går att lagstifta om böjningen på gurkorna borde en lamplag vara betydligt mera motiverad och på sin plats. Ny teknik sparar oerhört stora mängder elenergi. Att installera luftvärmepumpar i hus som är direkt eluppvärmda eller som uppvärms med olja innebär en liten revolution i sig. Leverantörerna gör gällande att luftvärmepumpen sparar 60 procent av elförbrukningen per år och kostnadsmässigt ännu mera i jämförelse med oljan. Solpaneler på taket ger tillräckligt med varmvatten under året i minst sju månader. Luftvärmepumpen kombinerad med solfångare och golvvärme sänker energiförbrukningen i hushållen radikalt. Att koka vatten i en vattenkokare sparar i jämförelse med i en kastrull ca 50 procent av elenergin. Hushållen innehar en nyckelställning då det gäller att få ordning på energikonsumtionen och dess kostnader i vårt land. Sist skall vi inte heller glömma de gamla, hederliga klisterremsorna som effektivast av allt lär täta fönstren. Att något lägga om livsstil och hushålla med energin behöver ändå inte betyda att vi måste klä oss i säck och aska. Den globala uppvärmningen hjälper på ett positivt sätt till att vi framöver klarar oss med betydligt mindre elenergi. Att gå in på industrins sparmöjligheter skulle här föra för långt.

Enkelt och effektivt: välj i butiken plastkassen framom papperskassen. Detta sparar mycket energi och tär inte så hårt på naturresurserna. Att tillverka papperskassar är rena slöseriet.

De politiska beslutsfattarna i Kristinestad måtte vakna upp från dagdrömmeriet att en kärnkraftsetablering i Sideby skulle ge stadens ekonomi en kraftig puff framåt. Det är nog som att bita sig själv i svansen. Sydösterbotten har i övrigt väldigt mycket positivt att luta sig mot då det gäller den ekonomiska utvecklingen. Redan traktens läge i Finland borgar för den saken och det var troligen orsaken till Fennovoimas förkärlek för en eventuell etablering. Kristinestadspolitikerna bör ändå under alla omständigheter först av allt hitta varandra på nytt, gräva ner stridsyxan och sluta borgfred! Lite ödmjukhet är bara klädsamt!

Håkan P-H Rönnqvist

Underteckna vår adress
www.adressit.com/kilgrund

Allekirjoita adressi
www.adressit.com/kilgrund

Sign the protest list at
www.adressit.com/kilgrund