En enslig fyr blinkar i fjärranavSonja Hellman |
Södra Yttergrund |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Vackert hantverkLjuset från Yttergrund ser man då man lämnat Björneborg och Sastmola bakom sig och styr norrut. Näst Bengtskärs fyr är fyren på Yttergrund den högsta i landet med sina 43,6 meter över havet. På nära håll ser man att fyren är ett vackert hantverk. Den är en smäcker stålkonstruktion med snidade fönsterbågar. Inuti påminner den om ett fartyg. Allt är metall utom vaktrummet högst uppe som har träpanel och en halvcirkelformad eksoffa. Här satt vakterna om natten då de höll uppsikt över lågan i linshuset. I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet brann lågan med pyronafta och senare petroleum. Under vinterhalvåret blev nätterna extra långa. På den tiden fanns det sex personer som turades om att vakta. Fyrmästaren och fyrvakten klättrade 230 trappsteg i en smal spiraltrappa för att tända ljuset och elda i kaminen. Veden skulle bäras upp för alla trappor. Den enda nu levande person som bott och arbetat vid Yttergrunds fyr är Ingmar Dahlström. Han föddes på Yttergrund och bodde där som barn då hans far var fyrvakt. Han vikarierade till och med sin far under ett halvt år. Då fungerade fyren med gas. - Arbetsdagen började med att man släckte fyren. Dammet skulle torkas av linserna, därefter skulle gardinerna dras för så att solen inte brände dem. Dahlström förmodar att detta var viktigt därför att fyrens ljusanläggning kom från Frankrike och på sin tid var något alldeles enastående. Det var företaget Barbier & Co som levererat den. - Idag är det ingen som täcker linserna i fyren och bra går det ändå. Att det gjordes förr var troligen en produkt av tidsandan, tror Dahlström. |
Yttergrunds fyr. Foto: Staffan Storteir 1999 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Yttergrunds fyr hade 1892 en ljusanläggning som var enastående i hela Norden. Den hade två linsanläggningar ovanpå varandra. Fyrens ljus bar 14 sjömil. Idag då fyren är elektrifierad är den normala sebarheten 18 - 19 sjömil. Under goda förhållanden kan man se ljuset på mer än 30 sjömils avstånd. Foto: Niklas Tallqvist 2000 |
Lycklig barndomNär Dahlström vaktade fyren var den färgstarke föredetta sjökaptenen Ole Menander fyrmästare. Menander såg till att fyren sköttes enligt protokollet och ledstången av mässing skulle putsas hela vägen upp i tornet. Allt som var av mässing skulle putsas så det glänste. Idag är ledstången svartmålad. - Jag sopade också trapporna i fyren. Vid regn kom det in vatten och det skulle avlägsnas med svabb. Jag fick också knacka rost och måla. Men då det blev lördag och söndag sa Menander: - Nu, min son, far du i land och ser på flickorna! berättar Dahlström. Arbetsfördelningen mellan fyrmästaren och fyrvakten var sådan att fyrmästaren förde loggbok fyra gånger om dagen om molnighet, vindriktning och vindstyrka och uppgifterna sändes en gång i veckan till vädertjänsten. Fyrmästaren hšll också kontakt med lotskontoret och skötte beställningar till fyren. Vid fyren var det fyrmästaren som bestämde och fyrvakten lydde order. Fyrmästare och fyrvakt arbetade i tvådagars skift i fyren. Menander förolyckades i början av 50-talet då han föll ner från det översta linsetaget. Han fördes med häst och släde till byn och transporterades med taxi till sjukhuset i Kristinestad där han avled på natten. Ingmar Dahlström bodde på Yttergrund om somrarna och i byn om vintrarna där hans mor var lärarinna. - Det var en lycklig barndom för jag hade kamrater som bodde i närheten av Yttergrund och vi hann med endel pojkstreck. Vi flyttade ibland remmarna mellan fastlandet och Yttergund så att folk skulle köra på grund då de kom ut fšr att hälsa på. Han minns också Hildurs grotta som finns ute bland granitklipporna. Det sägs att grottan fött sitt namn efter fyrmästare Laurells dotter Hildur, som förlovade sig med en styrman på en av båtarna som lastade på redden. Då de växlat ringar ville de dra sig tillbaka och då Yttergrund på den tiden var en ganska kal holme gick de till gottan. På midsomrarna var det fest. Midsommarafton kom det båtlag också långväga ifrån och tog i land. Det kunde gå ganska livligt till. Det var dans på klipporna till takterna av fiol och munspel. Det berättas att det efter en midsommarfest hittdes 60 tomflaskor och tre damunderbyxor i buskarna. Om det var livat på somrarna ute på holmen var det desto ensammare under vintern. Genom att ha djur, getter och får, kalkoner, gäss och höns klarade sig de som bodde därute. Under menförestider var det besvärligt att ta sig i land även om fastlandet låg nära. Dahlström berättar att hans familj tog med sig djuren till fastlandet under vintern. De hade två kor, får, katt och hund. Djuren transporterades med båt. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nitade stålplåtsplattor. Foto: Niklas Tallqvist 2000 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Förrädiska farvattenDet fanns två eller tre brunnar på Yttergrund men de innehöll alla saltvatten. Invånarna på holmen drack regnvatten. - Då vi kokade kaffe tillsattes alltid en tesked salt i regnvattnet för då blev kaffet godare. Åkte vi i land hämtade vi en kanna kaffevatten från någon brunn, minns Dahlström. Redden utanför Yttergrund fungerade som hamn och Dahlström minns att där ibland låg galeaser och tremastade skonare. Farvattnen utanför Sideby är förrädiska och det hände också att fartyg gick på grund och förliste. Så gick det med den danska Ingeborg som var ute på sin jungfruresa. Fyrpersonal och lotsar räddade besättningen men styrman drunknade. Ett annat fartyg som förliste var Finkenvärder från Hamburg som smugglade sprit under förbudstiden. Från den tiden finns det många historier om hur fyrpersonalen bärgade lasten och vart den tog vägen. Kanistrar flöt i land och konjakslådor hamnade på avvägar. Det sägs att någon blev så rik att det fanns en madrass full med pengar i byn. Ingmar Dahlströms far och farfar var fyrvaktare. Hans farfar kom till Yttergrund från Sälgrund i Kaskš och hans far tillträdde som fyrvakt 1918 och avgick 1960. Då hade han varit fyrvakt i 42 år. År 1963 automatiserades Yttergrunds fyr och då slutade man vakta fyren. Istället utvidgades gasförrådet till 31 flaskor och det räckte med att det fylldes på en gång per år. Enligt texten på en minnesplakett som sattes upp på fyrens vägg vid hundraårsjubileet år 1992, tändes ljuset i fyren första gången den 18 september 1892. Under åren 1892 - 1896 fungerade fyren med pyronafta. Åren 1896 - 1931 användes petroleum. Åren 1931 - 1963 användes gas och från 1963 - 1991 fungerade Yttergrunds fyr med gasautomatik. Den 24 september 1991 installerades elektricitet. Fyren är utrustad med dubbla lampor och slocknar den ena flyttas ljuset till den andra lampan automatiskt. Då den andra lampan slocknar blir fyren mörk. Egil Skogman som bor granne till fyren på fastlandet om somrarna, har två gånger upplevt att fyren slocknat. - Då ringde jag till lotsstationen i Skaftung där de förenade samtalet vidare till en central. Det verkade som om det enda de ville veta, var vem jag var och hur jag kunde veta att fyren slocknat, berättar Skogman. Mörk kustYttergrunds fyr byggdes för att det fanns behov av en fyr i den mörkaste delen av Bottniska viken. Fram till 1800-talets slut var kusten på mer än 50 sjömil vid Bottenhavets mellersta del, mörk och farlig. Mellan Säbbskär i Björneborg och Sälgrund i Kaskö fanns det ingen fyr. Farligast var det att navigera utanför Sideby där faran för att stöta på grund var stor. |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Fyren invigdes i september 1892År 1888 bestämdes det att en fyr skulle byggas på Yttergrund. Brobyggnadsaktiebolaget i Helsingfors fick i uppdrag att bygga fyren som först uppfördes på Sörnäs strand ungefär där Havshagen ligger idag. Fyren byggdes av stålplåt. Någongång i december hade fyrbyggnaden nått en höjd på 40 meter och satte sin prägel på stadssilhuetten i Helsingfors. Då fyren var klar plockades den i sär, delarna numrerades för att fraktas sjövägen till Yttergrund. Våren 1892 inleddes arbetet med att resa fyren på Yttergrund. Som stenfot användes granit som togs från bergen på holmen. Ovanpå stenfoten byggdes det smäckra fyrtornet som indelades i tio våningar där en spiraltrappa ledde upp till toppen.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Artikeln publicerades första gången i Hufvudstadsbladet 23.6 2000 © Sonja Hellman och Hbl | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Karta över fyrholmen Södra Yttergrund
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
web design staffan.storteir@e-brev.nu latest update 9/28 2002 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||