|
Lyssna
till den granens susning, vid vars rot ditt bo är fäst
Finskt ordspråk
|
BYAR, byagrupper,
h e m m a n (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700),
släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA: *Sideby by * L a s s f o l k * K a r s * H a n s a s * T e i r Nybyggarhemman i Sideby * Rosnäs * Rosenback * Silverberg *Fladan och Fissjas * Pellfolk * Jossfolk * Västerback * Högback Storsjö och Linnströmas * Storsjö * Gäddträsk Gäddvik (Lindström) * Strömsnäs *Norrback * Norrback *Bodan * Bodman *Appelö * Appelö *Heden * Hedback * Hedkrok *Lillbäck * Lillbäck * Kallträsk (Berg) Appelö Bäckman Forstén Grönberg Hanses Reichenbach J o r d e b o k s k a r t a 1693 Hemman 1699-1724 T e i r ( f o l k ) * G r a n n a s * N o r r g å r d * I n g v e s Nybyggarhemman i Skaftung Demasör * Småskär (Österbygd) Grankull * Sundnäs Henriksdal * Rosenlund (Frivilas) Långfors Skogman S k o g m a n Ö m a n Nybyggarhemman i Ömossa Öström Kallträsk (Hede) Wästervik Österback Rosenback Kivistö Bergvik Skogman och Öman |
SLÄKTEN SKOGMAN
Husbonden 1713-1741
Tabell 1. Bonden Simon Hindrichsson Skogman övertog genom sitt äktenskap med änkan Margareta Johansdotter Skogman ena halvan eller 3/8 mtl av det ursprungliga nybyggarhemmanet i Ömossa. Han var, enligt vad förefintliga handlingar i landsarkivet i Vasa utvisar, innehavare av hemmanet Skogman 1713-1741. Ur Lappfjärds församlings äldsta dödsbok framgår att Simon Skogman begravdes 15.5.1757 och att han då var 74 1/2 år gammal. - Dödsdagen anges icke. Han bör således ha varit född i slutet av år 1672. Barnens namn kommer fram ur kyrkböckerna för 1724-1738, men inga födelse- eller dödsdata anges. De bör till antalet ha varit nio:
Barn:
1. Margareta.
2. Hans, blev följande bonde.
3. Matz.
4. Anna.
5. Carin.
6. Brita.
7. Maria.
8. Agneta, g. med soldaten Petter Forsman.
hade en son: Petrus. f. 19.12. 1756.
9. Beata.
Husbonden 1742-1780
Tabell 2.
Bonden Hans Simonsson Skogman, den föregåendes
son, var född 1721 och dog 8.5.1791. Hans hustru hette Anna Ersdotter,
f. 1719, d. 21.3.1805. Hans Simonsson Skogman synes ha fått hemmanet
förstorat från 3/8 mtl till 5/8 mtl. Hemmanet delades mellan
tre av hans söner, vilka då fick 5/24 mtl var eller tillsammans
15/24 mtl = 5/8 mtl.
Barn:
I. Johan. f. 26.1 1.1745, bonde i "Aningåls" (tab. 3).
II. Hans. t 19.12.1746, bonde i hemgården(tab. 111).
III. Eric,f. 15.4.1748,"förare" i armen(tab. 183).
IV. Henric, f. 16.7.1749, bonde på Gammelsved(tab. 191)
V. Margareta, f. 1752, g. Sebbas i Dagsmark (tab. 304).
VI. Carl, f. 8.12.1754, klockare i Karleby (tab. 320).
VII. Maria, f. 1?.6.1756, d. i aug. samma år.
VIII. Brita, f. 5.8.1757, begraven 12.8. 1759.
IX. Joseph,f. 1.12.1759,d.i april 1760.
Tre släktgårdar
Som synes av det föregående fick tre av bröderna i Hans Simonsson Skogmans familj, nämligen Johan, Hans och Henric, dela på hemmanet. Delningen synes ha skett 1780. Delarna blev så pass stora, att tre familjer kunde försörja sig på dem. Så uppstod tre särskilda bondgårdar på hemmansnumret Skogman, alla med samma namn. De har skilts åt i byn fram till våra dagar genom benämningarna Aningåls, Hansas och Gamälsve (Gammelsved). Man får förmoda att Johan som den äldsta av bröderna gifte sig först och fick uppföra åt sig en egen gård. Den blev den andra gården på Skogman, alltså Aningåls. Den andra sonen, Hans, fick tydligen stanna i stamgården. Fadern hette ju också Hans. Alldeles följdriktigt började den därför kallas Hansas.
Den tredje sonen, Eric, blev inte bonde, utan hade tagit/värvning i armen och blev yrkessoldat samt avancerade till "förare". Däremot blev den fjärde sonen, Henric, bonde. Han uppförde sin gård väster om ån ned mot mossen, där tydligen ett gammalt svedjeland hade tagits upp. Gården började därför kallas Gamälsve. Den gamla gården finns inte längre kvar, utan en ättling i nutiden (1986) till den första bonden i Gammelsved, nämligen bonden Elis Bengts, har uppfört en modern byggnad i tegel på platsen. Detsamma har skett med Hansas, som nu bebos av bonden Risto Haajamo och hans hustru Benita, född Hansas. Aningåls bibehöll det gamla gårdsnamnet Skogman fram till början av detta sekel, då det ändrades till Metsänheimo. Detta namn bars av två generationer i gården. Sedan blev det Virtanen och nu senast Uusi-Honko. Innehavarna av det sistnämnda namnet tillhör inte mera släkten Skogman, vilket nog bärarna av namnet Virtanen gör genom Kaarina Virtanen, född Metsänheimo. Även denna gård är förnyad med en byggnad i tegel.
Låt oss ännu återgå till Hans Simonsson Skogmans familj. Det sjätte barnet, sonen Carl, fick gå den lärda vägen och blev som vi sett klockare. Dottern Margareta blev gift till Sebbas i Dagsmark. De tre yngsta syskonen dog i spädbarnsåldern.
I fortsättningen kommer ättlingarna till Hans Simonsson Skogman att i görligaste mån följas upp till nutiden som särskilda släktgrenar med de nummer barnen har i syskonkretsen, alltså med de romerska siffrorna som huvudnummer.
info BYAR, byagrupper, h e m m a n (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA är ett långsiktigt www-projekt under kontinuerlig utveckling. WWW-presentationerna som påbörjades i dec 2003 är än så länge preliminära och fragmentariska och uppläggningen av webbplatsen är preliminär. Den kommer att utökas och uppdateras under en lång tid framöver. Ryggraden i webbplatsen kommer till en början att utgöras av Gunnar Nybonds artiklar samt kompilationer av kommunion- och historieböcker 1723-1830. Korrigeringar, tillägg (och förslag till tillägg) och lämpligt material till www-sidorna (hemmansbeskrivningar, släktutredningar, gamla och nya artiklar, kopior av fotografier, urkunder, kartor osv.) kan sändas till Staffan Storteir staffan.storteir@e-brev.nu
