Släkten Öman i Ömossa
av Gunnar Nybond *
 

Lyssna till den granens susning, vid vars rot ditt bo är fäst
Finskt ordspråk

BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA:
-------------------
* = sida under utveckling
-------------------
*KARTA



*Sideby by
* L a s s f o l k
* K a r s
* H a n s a s
* T e i r
Nybyggarhemman i Sideby
* Rosnäs
* Rosenback
* Silverberg
*Fladan och Fissjas
* Pellfolk
* Jossfolk
* Västerback
* Högback
Storsjö och Linnströmas
* Storsjö
* Gäddträsk
Gäddvik (Lindström)
* Strömsnäs
*Norrback
* Norrback
*Bodan
* Bodman
*Appelö
* Appelö
*Heden
* Hedback
* Hedkrok
*Lillbäck
* Lillbäck
* Kallträsk (Berg)

Appelö
Bäckman
Forstén
Grönberg
Hanses

Reichenbach

J o r d e b o k s k a r t a 1693
Hemman 1699-1724

T e i r ( f o l k )
* G r a n n a s
* N o r r g å r d
* I n g v e s
Nybyggarhemman i Skaftung
Demasör
* Småskär (Österbygd)
Grankull
* Sundnäs
Henriksdal
* Rosenlund (Frivilas)
Långfors

Skogman

S k o g m a n
Ö m a n
Nybyggarhemman i Ömossa
Öström
Kallträsk (Hede)
Wästervik
Österback
Rosenback
Kivistö

Bergvik


Skogman och Öman

Egentligen bildar inte folket, som utgått från Öman hemmansnummer i Ömossa med släktnamnet Öman, någon särskild släkt utan utgör fortsättningen på en linje i rakt nedstigande led från nybyggaren Olof Persson Räf i Ömossa. Den första innehavaren av hemmansdelen Öman efter klyvningen av det ursprungliga nybyggarhemmanet år 1707, Michel Marcusson Öman, var själv en ättling i tredje led (sonsonson) till nybyggaren. Här behandlas dock "Ömännen" som en särskild släkt. Därigenom är det lättare att behärska det omfattande genealogiska materialet och följa de särskilda förgreningarna. (Se schemat).

 

Tre husbönder i en följd

Michel Marcusson Öman fick vid klyvningen av hemmanet 3/8 mtl eller lika stor del som brorsonen Hans Hindrichsson på Skogman. Var han uppförde sin gård har inte gått med säkerhet att utröna. Många omständigheter tyder dock på att han slog sig ned på den plats på södra sidan av åkröken, där Uno Granskog är bosatt i vår tid (1987). Michel Öman torde ha avlidit 1712.

Olof Michelsson Öman övertog hemmanet odelat efter fadern och blev första gången mantalsskriven som husbonde 1713. Han genomlevde stora ofredens fasor och svårigheter och stod för hemmanet omkring 25 år.

Eric Olofsson Öman tillträdde hemmanet efter fadern Olof omkring 1740 och var bonde ännu 1780. En broder till Eric vid namn Johan Olofsson anlade nybyggarhemmanet Öström nr 3 för sin räkning. Eftersom hemgården inte delades, nödgades Johan se sig om efter egen jord, ifall han inte ville bli inhysing under gården eller t.ex. ta värvning som soldat.

x

Vi befinner oss nu tidsmässigt i mitten av 1700-talet och gör halt inför bonden Eric Olofsson Öman. Han var nu i tjugofem års ålder men mindes ingenting av stora ofreden, därför att han var endast ett fyraårigt barn, då freden slöts med Ryssland i Nystad 1721 efter Sveriges förödande krig under Karl XII:s tid med stormaktsväldets slut som följd. Den fredliga utveckling, som hade begynt, stördes visserligen av den s.k. lilla ofreden 1741-1743, men krigshandlingarna berörde inte Österbotten. I Ömossa fick Eric Olofsson växa upp i fred, bilda familj och överta faderns hemman. Han blev en betrodd man i den lilla byn och utsågs till nämndeman i häradsrätten i Lappfjärd. Han hade också liksom den samtida bonden på Skogman fått sitt hemman förstorat med nästan den dubbla arealen från 3!8 mtl (= 27/72 mtl) till 51/72 mtl. När Eric i samband med storskiftet i byn hade fått tillstånd att dela sitt hemman mellan tre av sina söner, kunde han överlämna 17/72 mtl åt dem var.

Eric Olofsson Ömans familj kom att bli den största (med en hustru) som påträffats inom släkterna i Ömossa. Han och hans hustru hade nämligen fjorton barn. Familjeförhållandena för övrigt framgår av det följande. - Sonsonen Johan Hansson Öman hade också 14 barn med samma hustru.

 

Tabell 1.

Bonden Erik Olofsson Öman föddes i Ömossa år 1717 (datum obekant). Födelsetiden 18.3.1722 anges även, men det förra året är mera trovärdigt. Han var gift med Maria Mattsdotter, född 1719 (el. 1725). Det förstnämnda årtalet förefaller att vara det riktiga. Hennes hemort och härkomst är okända. Makarnas verksammaste tid inföll under frihetstiden och "nyttans tidevarv" på 1700-talet. De nådde efter förhållandena en relativt hög ålder. Mannen dog 1.7.1792 och hustrun 3.1.1803.

De fjorton barnen var följande:
I. Mats, f. 3.2. 1738(tab. 2).
II. Eric. f.4.11.1739, bonde på 17/72 mtl(tab. 8).
III. Hans, f. 14.]1.1741,bonde på 17/72 mtl (tab. 56).
IV. Catharina (Caisa), f. 1743.
V. Britha, f.
VI. Anna,f.
VII. Maria, f.1750.
VIII. Margaretha, f. 1752, d. 1756.
IX. Rebecca,t 1754.
X. Helena, f. 18.7.1755, d. i nov. 1755.
XI. Beatha,f 24.5.1757,d. i jan. 1769. 1~48,d. 1769.
XII. Johannes, f.23.5.1760, d. i sept. 1760.
XIII. Joseph, f. 13.8.1762, bonde på 17/72 mtl (tab. 164).
XIV. Carl, f. 24.7.1767, bonde på Westervik. (Öman tab. 307).

I fortsättningen skall de vuxna sönernas familjer i görlig mån följas upp, nämligen dem med numren I, II, III, XIII och XIV, som särskilda grenar av släkten Öman. Om flickorna finns inte tillräckliga uppgifter för en uppföljning, varför de tyvärr måste lämnas åt sitt öde.

Tre av ovannämnda söner fick dela på hemgården Öman. För den yngsta sonen, Carl, togs Westervik nybygge upp, som sedan delades mellan honom och en brorsdotter Anna Ericsdotter och hennes man Matts Mattsson (Ingves) Westervik. (Jfr Sold. sid. 16!).

info BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA är ett långsiktigt www-projekt under kontinuerlig utveckling. WWW-presentationerna som påbörjades i dec 2003 är än så länge preliminära och fragmentariska och uppläggningen av webbplatsen är preliminär. Den kommer att utökas och uppdateras under en lång tid framöver. Ryggraden i webbplatsen kommer till en början att utgöras av Gunnar Nybonds artiklar samt kompilationer av kommunion- och historieböcker 1723-1830. Korrigeringar, tillägg (och förslag till tillägg) och lämpligt material till www-sidorna (hemmansbeskrivningar, släktutredningar, gamla och nya artiklar, kopior av fotografier, urkunder, kartor osv.) kan sändas till Staffan Storteir staffan.storteir@e-brev.nu


Böcker av Gunnar Nybond

   
     

* Texten ingår i Gunnar Nybonds bok "Bottnisk bygd, Ömossa by i Kristinestad under 400 år 1590-1990", Vasa 1988, utgiven på författarens eget förlag och publiceras på WWW med tillstånd av författarens son Trygve Nybonde.

 

Immigrant navigation

sydaby.eget.net

editor: Staffan Storteir