Kartnamnen förtydligade i deras gamla skrivform
1 Grytskier 21 Ragniskier
2 Styrsören 22 Fårskier
3 Risby 23 Svartören
4 Kasböl 24 Gååsträsket
5 Furuskier 25 Herkmär
6 Hindersträsket 26 Herkmäri fielen
7 Blindudden 27 Harkmärisund
8 Apelön 28 Ådegrund
9 Sijkören 29 Biörnön
10 Sydby 30 Hestholm
11 Byträsket 31 Lapfieln
12 Sydhampn 32 Dagsmark
13 Kyrckgårds skier 33 Lapfierdzbyyn
14 Mesträsket 34 Lapfierdz kyrkia
15 Skaftungträsket 35 Lålbyen
16 Småträsken 36 Christine Stad
17 Kijlgrundet 37 Ytter Tyocho
18 Ömåsan 38 Öfwer Tyocho
19 Skaftung 39 Poskmarck
20 Hamnskier 40 Wesijerfwi
21 Ragniskier 41 Kofwas Kangas

Trots sina bristfälligheter i fråga om avstånden och orternas placering i förhållande till varandra ger kartan en upplysande bild av traktens geografi för 340 år tillbaka. Framför allt får man en god uppfattning om landhöjningens inverkan på skärgården och kustlinjen. Många av de öar och skär, som på kartan framträder som omflutna av vatten, är numera sammanvuxna med fastlandet. Så förhåller det sig t.ex. med Styrsöholmarna (2) och Appelön (8) och Sikören (9) i Sideby samt Hamnskär (20), Ragneskär (21), Fårskär (22) och Svartön (23) i Skaftung. Hela fjärden söder om Svartön in mot Skaftung by är för länge sedan upplandad och till stor del uppodlad till åkrar. Björnön utanför Kristinestad sammanhänger med fastlandet och utgör nu plats för Pohjolan Voimas kraftverk.
Flera av träsken på kartan har torrlagts och odlats upp, såsom Byträsket (11)och Mässträsket (14) i Sideby och "småträsken" (16) i Skaftung. De sistnämnda hette nog redan på 1600-talet Långskogsträsket, Karlskilsträsket och Varpträsket, men lantmätaren synes ha för växlat dem med de egentliga Småträsken, som rann, och rinner än, ut genom Lillträsket till Storsjö träsket och vidare genom Hindersträsket och Kasaböle ån ut till havet. Förutom Hindersträsket förefaller detta vattendrag att ha varit obekant för lantmätaren, eftersom han inte alls ritat in Storsjö träsket, som än idag är den största i hela nuvarande Kristinestad. Ömossa by har placerats alltför långt åt sydost från Härkmeri räknat. Den borde ligga där x-et är inritat, men detta är oväsentligt. Den värdefulla kartnotisen för byn är inprickningen av den första ensamma gården norr om åkröken, inte öster om ån, där Hansas gård av gammalt har stått. Man måste förutsätta, att lantmätaren varit rätt informerad om det ]okala förbållandet. Slutligen bör det påpekas att Kuvaskangas by ligger omkring tio kilometer längre söderut, än vad kartan utvisar. Kallträsk bydel av Ömossa ligger ju vid länsgränsen och mellan denna och Kuvaskangas har Honkajärvi by fått rum. Men varken Honkajärvi eller Kallträsk fanns till ännu när kartan ritades, så lantmätaren bör vara ursäktad.

Del av Claes Claessons karta från 1650. Numreringen hänvisar till förteckningen till höger med namnen i deras gamla form som den står att läsa på kartan.