Lyssna till den granens susning, vid vars rot ditt bo är fäst
Finskt ordspråk

Nybyggaren Petter Lindströms ättlingar
Den 11 juli 1791 infann sig vicelantmätaren Johan Hellstedt i Sideby och utpålade, graderade och värderade Gäddvik nybyggarhemman nr 19 efter ansökan av avskedade soldaten Petter Lindström. Den 30 juli samma år daterades landshövdingens utslag och godkännande av förrättningen. Hemmanet utgjorde från början 1/8 mantal, men den 6 augusti 1794 fick Petter Lindström hemmanet utökt med 1/16 mtl och erhöll den 15 juli 1795 Kungl. kammarkollegiets fastebrev på inalles 3/16 mtl. De originala anläggningshandlingarna finns i behåll och i förvar hos Svea Gäddvik i Sideby.

Vem var Petter Lindström, och varifrån kom han? Tidigast påträffas Petter Lindström Lappfjärds församlings kommunionbok för 1778-1783 skriven på Utter hemman nr 1 i Uttermossa. Han är då redan gift och har två barn. I dopboken benämnes han "Wargiernings Soldaten" som far till barnen. Han var således reservsoldat i Uttermossa, men varifrån han härstammade är obekant. Soldatens hustru hette Catharina (Caisa) Johansdotter, var född 4.4.1753 i Härkmeri och dotter till rotesoldaten och nybyggaren på Solax hemman Johan Hagman, som själv var född i Stockholm 7.10. 1721. Det har sagts att Petter Lindström också skulle ha kommit från Sverige, men den uppgiften är än så länge obekräftad.

I början av 1780-talet måste Petter Lindström ha fått avsked från soldattjänsten, av vilken orsak vet man ej. Han flyttar då till Härkmeri och får tillstånd av byalaget att slå sig ned på Förnäs hemman och bygga sig en stuga på en backe där, därför att backen bestod endast av berg och ansågs värdelös. (Uppgift av Leander Snickars). En kort tid härefter är Petter Lindström skriven som dräng på Solax hemman nr 8. Han var tydligen i tjänst hos svärfadern. Hans födelseår anges då till 1749, vilket årtal senare upprepas i Sideby församlings Kb, men födelsedatum är obekant. Så länge Petter och Caisa Lindström var bosatta i Härkmeri, var de regelbundna nattvardsgäster i Lappjärds kyrka. Familjen växte och drängtjänsten gav inte tillräckligt uppehälle åt den. Petter såg sig därför om efter egen jord och fann det lämpligt att söka sig till Sideby som nybyggarbonde. Flyttningen blev ett avgörande steg i familjens framtida försörjningsmöjligheter. Som självständig bonde kunde nu Petter planera och inrätta sin tillvaro på längre sikt. Han fick också snart hjälp av sina barn i nyodlingsarbeiet. Äldsta sonen var vid flyttningen 12 år, Gäddvik hemman anlades i närheten av det dåvarande Gäddträsket, vilket förhållande förklarar namngivningen. Fågelvägen från Gäddvik till Sideby kyrka är ungefär fyra kilometer, den egentliga färdvägen det dubbla. Gårdens närmaste grannar blev de tre år tidigare upptagna hemmanen Storsjö och Silverberg jämte ett tredje, nämligen Gäddträsk nr 20, som anlades 1795.

Gäddträsk gård 2003

Nybyggargårdarna kom att bilda ett sammanhängande bosättningsområde med mycket gemensamt för befolkningen i fråga om arbete och sedvänjor och inte minst i fråga om giftermål mellan de särskilda gårdarnas invånare. Bland ortsbefolkningen har Gäddvik lägenhet gått under benämningen "Lindströmas" ända fram till våra dagar, och en del ättlingar till Petter Lindström, t.ex. i Kristinestad, bär hans släktnamn än idag.

Petter Lindström uppnådde en ålder av 61 år. Han dog "af Rötfeber" 22.4. 1810. Änkan Caisa levde till den 8.7. 1831. Hon blev 78 år gammal. De hade följande sex barn:

Tabell 1.
I. Johannes(Johan). f. 19.3.1779 i Uttermossa.
II. Margaretha Helena (Gretha Lena), f. 18.11.1781. d. 31.8.1783.
III. Mathias (Matts), f. 26.2.1784, blev sockenskomakare, ogift.
IV.Eric Henric, f. 14.4.1786, bortfl. från Sideby 1811, okänt vart.
V. Anna Catharina, f.23.10.1791 i Härkmeri, d. 5.2.1794 i Sideby.
VI. Anna Catharina (Caisa), f. 24.7.1794, hade som ogift en dotter
 1. Britha Maria, f. 17.3.1819, d. ] 1.9.1820. Caisa benämndes då "deja", försvann sedan i obekanta öden.

Av ovannämnda barn har endast nr I, Johannes eller Johan kända ättlingar i vår tid. Syskonen nr IV, Erik Henric, och nr VI, Anna Caisa, har inte kunnat följas, men det utesluter inte att det kan finnas ättlingar även till dem. I följande utredning (1)behandlas således endast en släktgren efter nybyggaren Petter Lindström, nämligen den äldsta sonen Johans efterkommande.

En språklig egenhet

Lindströms- eller Gäddviks-borna har haft en språklig egenhet i sin dialekt, som gett anledning till spekulationer om deras härstamning. De har nämligen liksom befolkningen i Roslagen i Sverige lämnat bort h-ljudet i början av ord. Det kunde sålunda låta t.ex. så här: -inrik kasta -anskan baket -önsen, som biela se i -amplande. Eller så här: -erren -ar -ulpit oss med sin -eliga -ögra -and -ela -östen.

Den nulevande generationen talar inte så, men ännu för ett femtiotal år tillbaka hörde man äldre Lindströms-bor tala på detta sätt. Den språkliga avvikelsen från sidebydialekten i övrigt härrörde otvivelaktigt från nybyggaren Petter Lindströms familj och bibehölls på grund av gårdsgruppens avskilda läge genom hela 1800-talet och ett par årtionden in på 1900-talet. Att på grund av denna dialektala avvikelse försöka slå fast varifrån Petter Lindström härstammade är dock alltför vanskligt.

info BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA är ett långsiktigt www-projekt under kontinuerlig utveckling. WWW-presentationerna som påbörjades i dec 2003 är än så länge preliminära och fragmentariska och uppläggningen av webbplatsen är preliminär. Den kommer att utökas och uppdateras under en lång tid framöver. Ryggraden i webbplatsen kommer till en början att utgöras av Gunnar Nybonds artiklar samt kompilationer av kommunion- och historieböcker 1723-1830. Korrigeringar, tillägg (och förslag till tillägg) och lämpligt material till www-sidorna (hemmansbeskrivningar, släktutredningar, gamla och nya artiklar, kopior av fotografier, urkunder, kartor osv.) kan sändas till Staffan Storteir staffan.storteir@e-brev.nu

Böcker av Gunnar Nybond

sydaby.eget.net

editor: Staffan Storteir