Kasaböle svenska folkskola

av Gunnar Nybond *

 

Kasaböle skola

Kasaböle svenska folkskola midsommaren 1944 lärare och skolelever.        December 2003: skolbyggnaden står tom.   

Kasaböle 1920
Svensk folkfest i Kasaböle på 1920-talet. Deltagarna fotograferade framför gamla folkskolan med lärare Lennart Appelö längst till höger.

 

Innan Kasaböle-släktgrenen av "Wilhelmas rabande" lämnas helt är det kanske skäl att med några ord beröra den skola, som har haft den största betydelse som bildningshärd för de flesta medlemmarna av denna släktgren, nämligen Kasaböle svenska folkskola.Klassrum

År 1888 besöktes Kasaböle by, den yttersta utposten av nordvästra Satakunda närmast gränsen till Sideby, av den unga magistern Isak Smeds i forsknings- och folkbildningsuppdrag av föreningen Svenska Bildningens Vänner i Åbo. Han fann i byn en då ännu talrik och livskraftig men bortglömd svensk bonde- och fiskarbefolkning, som hotades av en snar förfinskning, om inga motåtgärder sattes in. På magisterns initiativ fick man till stånd en svensk småbarnsskola av den gamla enkla byskoltypen.

Den 14 oktober 1897 bildades vid ett möte i byn ett svenskt folkskoldistrikt. Mötet leddes av folkskolläraren Mikael Gran i Sideby, och protokollet skrevs av läraren redaktören Julius Sundblom, sedermera känd som "Ålandskungen". Skolan kom i gång som en privat högre folkskola den 23 februari 1898 och verkade som sådan i 70 år, underbyggd med lägre skola 1919.

Många lärare har verkat vid Kasaböle svenska folkskola under årens lopp. Den som plöjt de djupaste fårorna i byns i dubbel bemärkelse stenbundna kulturjord har varit den legendariska Lennart Appelö, som tjänstgjorde där i 39 år mellan 1920 och 1959. Under hans tid blev skolan en blomstrande svensk bildningshärd för byn och fick ett nytt ståtligt skolhus och en stadgad ekonomi.

Skolfoto
Kasaböleskolans elever och lärare i början av 1950-talet. Makarna Lennart och Edith Appelö, f. Michelsen, ägnade hela sin tjänstgöringstid åt denna skola.

 

Talrika i denna krönika nämnda personer har dels stött och dels som elever själva besökt skolan. Till skolans direktion och garantiförening har bl.a. hört August Lindström och hans broder Edvard Lindström-Peltomäki (Denne skänkte 1908 tomt till skolan), Viktor Kärr-Mäntymäki, Hugo Bondfolk "lärarens högra hand", Einar Vesterback och systrarna Ida Vesterback och Lempi Bodman (födda Mäntymäki). Kasaböle klassrum

Den sista läsårsavslutningen i Kasaböle svenska folkskola hölls våren 1967, och den 23 september 1973 firades 75-årsminnet av skolans tillkomst med en enkel och anslående fest, varvid skolans garantiförening upplöstes och skolfastigheten jämte andra tillgångar, överläts till Svenska folkskolans vänner, som varit skolans främsta ideella och ekonomiska stöd under dess verksamhetstid.

Så var man tvungen att också här på grund av avfolkning och elevbrist definitivt stänga en skola, som varit en kunskaps- och ljusspridare som en ledfyr på en svensk kustutpost under flera generationers tid. Men den svenska undervisning, som barnen i Kasaböle fått jämsides med sin praktiskt inhämtade finska språkkunskap, har för dem vant en ovärderlig tillgång i arbetslivet på deras nya boningsorter. Många både äIdre och yngre medlemmar av "Wilhelmas rabande" minns säkert sin barndoms skola i Kasaböle med vördnad och tacksamhet.

Lennart Appelö föddes i Sideby 7. 4. 1894. Han var en av de få bondsöner, som i början av detta sekel fick besöka "lärdomsskola" och bli student. Han bedrev teologiska studier 1915-1917 men måste avbryta på grund av sjukdom och avlade i stället folkskollärarexamen 1928. Hela sin lärargärning utförde han i Kasaböle, bygden till fromma. I det kommunala livet deltog han som enda svensk i medlem av fullmäktige och olika nämnder i det finska Merikarvia (Sastmola). Lennart Appelö pensionerades från sin lärartjänst 1959 och dog den 7 maj 1968.

* Texten ingår i Gunnar Nybonds bok "Soldater, torpare och bönder. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten.". - Vasa 1980, utgiven på författarens eget förlag och publiceras på WWW med tillstånd av författarens son Trygve Nybonde.

Relaterade länkar:

 

Färgfoton och design ©2003 Staffan Storteir

Immigrant navigation

Ostrobothnian odysseys

sydaby.eget.net