Klockare i Sideby
av Gunnar Nybond *
 

Lyssna till den granens susning, vid vars rot ditt bo är fäst
Finskt ordspråk

 

BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA:
-------------------
* = sida under utveckling
-------------------
*KARTA



*Sideby by
* L a s s f o l k
* K a r s
* H a n s a s
* T e i r
Nybyggarhemman i Sideby
* Rosnäs
* Rosenback
* Silverberg
*Fladan och Fissjas
* Pellfolk
* Jossfolk
* Västerback
* Högback
Storsjö och Linnströmas
* Storsjö
* Gäddträsk
Gäddvik (Lindström)
* Strömsnäs
*Norrback
* Norrback
*Bodan
* Bodman
*Appelö
* Appelö
*Heden
* Hedback
* Hedkrok
*Lillbäck
* Lillbäck
* Kallträsk (Berg)

Appelö
Bäckman
Forstén
Grönberg
Hanses

Reichenbach


J o r d e b o k s k a r t a 1693
Hemman 1699-1724

T e i r ( f o l k )
* G r a n n a s
* N o r r g å r d
* I n g v e s
Nybyggarhemman i Skaftung
Demasör
* Småskär (Österbygd)
Grankull
* Sundnäs
Henriksdal
* Rosenlund (Frivilas)
Långfors

Skogman

S k o g m a n
Ö m a n
Nybyggarhemman i Ömossa
Öström
Kallträsk (Hede)
Wästervik
Österback
Rosenback
Kivistö

Bergvik


Skogman och Öman

 

"Klockarfar skall allting bestyra"

Hur har benämningen klockare uppkommit? Ursprungligen var klockaren en kyrkotjänare, som hade att vårda kyrkan och dess inventarier samt ombesörja klockringningen, därav namnet. Under den katolska tiden leddes sången vid mässandet av de s.k. korprästerna, som assisterade vid gudstjänsterna. Efter reformationen, då korprästerna avskaffades, började man i städerna anlita djäknar (äldre skolgossar eller studerande) för kyrkosången. Deras ledare kallades kantor. På landsbygden fick klockaren, alltså ringaren, träda till. Småningom blev det ett krav, att han skulle äga förmåga att undervisa i sång och leda sången i kyrkan. Efter hand ålades han fler och fler uppgifter, bl.a. att lära ungdomen läsa och skriva.

Så länge kyrkorglar saknades, behövde klockaren inte kunna spela. Men det blev mången gång skralt med kyrkosången, då den inte beledsagades av orgelspel, i synnerhet om klockaren var gammal och svag i rösten.

I våra trakter anskaffades de första kyrkorglarna på 1700-talet. Närpes fick sin orgel 1747. Men det dröjde ända till 1863, innan Lappfjärd fick en orgel installerad i sin nya, stora tegelkyrka. Den gamla träkyrkan saknade orgel. Sidebyborna ropade in ett begagnat, litet orgelverk på en auktion i Björneborg 1876 och monterade upp verket i sin då 90-åriga kyrka. Ända till dess hade klockaren lett sången enbart muntligt. Längre än så går inte kyrkorglarnas tid bakåt i våra församlingar.

Klockarens lön var länge mycket blygsam och utmättes främst i naturaprodukter från församlingens bönder. Penningar var det ont om, och den kontanta lönen var därför ringa. Klockaren nödgades ty sig till alla möjliga sysslor för att klara av familjens uppehälle. En del var skomakare och skräddare, andra koppare och vaccinatörer, byskrivare och auktionsförrättare m.m. Därav uppkom talesättet "Klockarfar skall allting bestyra".

Bättre blev det, sedan församlingarna gick in för att anskaffa hemman åt klockaren att bruka och få sitt levebröd av. Men den inkomst klockaren fick från bostället berodde på hans egen driftighet som jordbrukare och var egentligen ingen lön för klockarsysslan annat än i form av ett förmånligt arrende för jorden.

Klockare i Sideby

Då Sideby by i dåvarande Lappfjärds socken år 1785 fick kapellrättighet och byborna följande år byggde sig egen kyrka, behövdes förutom en präst även en klockare i kapellet. Man gick genast i författning om att anskaffa ett särskilt klockarboställe och uppföra en klockargård. År 1787 den 12 september anlades nybyggarhemmanet Strömsnäs nr 12 om 1/8 mantal i Flada by för ändamålet.

Som första klockare anställdes redan föregående år skomakaren, klockarsonen Hans Adamsson Hellman, f. 8.2.1758 i Lappjärd. Han hade några år tidigare kommit som måg till Hanses i Sideby. Fem år skötte han klockartjänsten, varefter han flyttade till Lappfjärd och efterträdde sin fader som klockare där. (KVÅ: Lh I).

Tre släktled Forstén

Gustaf Forstén, en föravskedad soldat, f. 1.4.1756 i Stockholm, tillträdde klockartjänsten i Sideby efter Hans Hellman. Han var gift med en Brita Hansdotter i Dagsmark, f. 1.9.1755, redan innan han kom till Sideby. Här innehade han klockartjänsten 1791-1804, då han liksom Hellman flyttade till Lappfjärd som klockare. Han dog där den 13 februari 1827. Gustaf Forstén hade flera barn, bland dem sonen Anders, f. 27. 10.1776, d. 3.1.1845.

Anders Forstén blev faderns efterträdare i klockartjänsten i Sideby. Han innehade tjänsten i över 40 år (1804-1845). Anders Forstén var gift med en Rebecka Eriksdotter, f. 23.11.1776. Makarna hade åtminstone sex barn:

1. Erik Gustaf, f. 6.7.1806.

2. Anders Henrik, f. 5.1 1.1811.

3. Anna Greta, f. 13.9.1813.

4. Samuel, f.13.9.1813, tvilling.

5. Johanna, f. 1.11.1817.

6. Fredrika, f. 24.4.1820.

Tre av dessa syskon blev ingifta i släkten Gäddvik, nämligen Anders Henrik, Samuel och Johanna. Deras efterkommande följs upp i samband med behandlingen av den.

Samuel Forstén blev den tredje klockaren Forstén i Sideby. Han skötte klockarsysslan i 31 år (1845-1876). Samuel dog 31 maj 1876, samma år som den första orgeln anskaffades till Sideby. Han hade således också under hela sin tjänstgöring fått reda sig utan instrument.

De tre klockarna Forstén fick talrika ättlingar, som har spritts i bygden under olika namn. Men släktnamnet Forstén har även bibehållits och bärs ännu av ett antal sidebybor, av en del under skrivformen Forssten.

Vaccinatörer

På ett område gjorde sig de två första klockarna Forstén särskilt bemärkta. De införde nämligen vaccinationen mot smittkoppor. Behandlingsmetoden var alldeles ny. Den engelska läkaren Edward Jenner hade år 1796 uppfunnit smittkoppsvaccinet. Gustaf Forstén blev premierad av Finska Hushållningssällskapet "för nit vid vaccinationens bedrifvande". Förmodligen hade han börjat med behandlingen redan före flyttningen till Lappfjärd 1804. I så fall var han mycket tidigt ute. Sonen Anders fortsatte i Sideby med synnerligen gott resultat. Under första hälften av 1800-talet avtog barndödligheten i bygden märkbart, även om koppsjukdomen annu vissa år kunde fara illa fram. (Jfr Lappfjärds historia I, sid. 206-207 och Sideby sockens historia, sid. 174-175!).

Att vaccineringen inte slagit helt igenom utan lämnat blottor för smittkoppsangrepp, framgår av dödssiffrorna för 1873. Det året gick en förödande epidemi fram i Sideby. Av 103 avlidna i församlingen dog 68 av smittkoppor, mest barn. Det kan ha varit ännu mera, därför att dödsorsaken i många fall är oklar. Även min moder, som då var sex år, insjuknade men klarade sig genom sjukdomen. Under hela sitt liv bar hon dock synliga smittkoppsärr i ansiktet.

info BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA är ett långsiktigt www-projekt under kontinuerlig utveckling. WWW-presentationerna som påbörjades i dec 2003 är än så länge preliminära och fragmentariska och uppläggningen av webbplatsen är preliminär. Den kommer att utökas och uppdateras under en lång tid framöver. Ryggraden i webbplatsen kommer till en början att utgöras av Gunnar Nybonds artiklar samt kompilationer av kommunion- och historieböcker 1723-1830. Korrigeringar, tillägg (och förslag till tillägg) och lämpligt material till www-sidorna (hemmansbeskrivningar, släktutredningar, gamla och nya artiklar, kopior av fotografier, urkunder, kartor osv.) kan sändas till Staffan Storteir staffan.storteir@e-brev.nu


Böcker av Gunnar Nybond

   
 
     

* Texten ingår i Gunnar Nybonds bok "Gränsmark. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten 2", Vasa 1984, utgiven på författarens eget förlag och publiceras på WWW med tillstånd av författarens son Trygve Nybonde..

 

Immigrant navigation

sydaby.eget.net

editor: Staffan Storteir