"Herr Pedagogen Henric Ehrenfors" och hans Henricsdahl
av Gunnar Nybond *

 

Lyssna till den granens susning, vid vars rot ditt bo är fäst
Finskt ordspråk

Höjdkarta Sideby socken
Höjdkarta över Sideby socken med Henriksdal

Innehåll:

Up "Herr Pedagogen Henrik Ehrenfors" och hans Henricsdahl

Up Herr Pedagogens härkomst och familj

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Up Bynamnet

Inom Kristinestads nuvarande gränser mellan byarna Härkmeri, Skaftung och Ömossa ligger bosättningsområdet Henriksdal. Så skrivs namnet i nutida språkdräkt, men ursprungligen har det tecknats som i rubriken. I traktens folkmål går gårdsgruppen eller byn under benämningen "Daalin", uttalat med tjockt l, och antagligen med utgång från denna namnform har postverket gett samhället namnet Dalen vid öppnandet av en postanstalt där med numret 64470.

Den uppmärksamma läsaren drar förstås genast slutsatsen, att namnet måste komma från "Herr Pedagogen Henric", och så förhåller det sig också. Ifrågavarande pedagog var lärare på 1780-talet vid dåvarande Kristinestads pedagogi, eller för att använda nutida skolterminologi, en enlärar-lågstadieskola. Henric Ehrenfors blev avsatt från sin tjänst år 1788 på grund av supigt leverne och anlade därefter på kronans överloppsjord av Skaftung byalags förra mark ett nybyggarhemman, som han gav namnet Henricsdahl. Han skulle ju ha något att leva av med sin hustru "Madamme Lovisa" och barnen, sedan han blivit utan tjänst. Men enligt en uppgift i Lappfjärds historia II skulle Henric Ehrenfors redan tidigare ha arrenderat Holmback soldattorp av soldaten Isac Grönholm, som blivit landbonde på Ruths fänriksboställe i Korsholm. Torpet torde ha legat på Skaftung bys mark, kanske i samma trakt där kronohemmanet anlades.

Även om det vore frestande att först presentera själva "Herr Pedagogen", skall jag dock börja med hemmanets tillkomst, och då låter jag den skriftliga anläggningsurkunden tala:

"Charta Beskrifning

öfver

Henricsdahls Nybygges ägor uti Lappfjerds Sochn, Korsholms södra Fogderie och Wasa Län, Utsynte, afmätte och Skattlagde, till föllje af Kongl.Maij:sts Befallningshafvandes Respective ordres under den 17. sistledne Augustii, den 7:de och följande dagar uti September Månad Åhr 1789, af

Högman.
Commissions Landtmätare.

  §. 1.
Detta Nybygge är belägit vid Råskillnaden mellan Härkmeri och Ömåsa Byar, Väster om och nära vid den så kallade Ahlebäcks rå, 1/2 mil ifrån närmaste By, 2. mil ifrån Moderkyrckan, 2 3/4 dels mil ifrån närmaste köpstad och marknads plats Christina sommartid men om vintern 2. mil.

  §. 2.
Åkern under detta Nybygge kommer at brukas till hälften åhrligen, och är godheten lämpad efter den i Nåder för detta Höfdingedömme faststälte Skatteläggnings Mettioden, bestående af fin sandjord med stadig grund upptagen till 3:ie Graden. I anseende til de våtlände ängsrädder, som ligga på Östra sidan af denne åker, ansågs den ej blifva fråstfri.

  §. 3.
Ängslägenheterne bestå af våtlända marker och kärr, beväxte med biörk, ahl, gran och någon vjd, hvilka efter skeende afrödning gifva 2:a och 3:ie Classens hösorter, samt ligga långt bordt belägne innom en fierndels väg ifån bohlstaden.

  §. 4.
Beteshaga finnes uptagen på Östra sidan om Bohlstaden, uti hvilken öfver sommaren kan födas någon ung afvell.

  §. 5.
Skogen hvilken efter Kongl.Mai:sts Befallningshafvandes Utslag af den 24. Maii 1783 kommer at tilläggas detta Nybygge, är lämpad efter Skaftung by, uppå hvilekens förra häfde marck det är planteradt, som unfått 1100 Tunneland på hela mantalet, är till alla husbehofs tarfvor tillräcklig och kan någon del till ved afsalu användas.

  §. 6.
Mulbetet är godt, men tillika vjdsträckt.

  §. 7.
Mineralia och Malmsträck äro inga uti denna marck vitterliga.

  §. 8.
Fiske vatten finnes ej, utan måste Åboen förskaffa sig nödig saltfisk ifrån Christina stad, eller andra Byar uti Sochn.

  §. 9.
Vattuqvarn lägenhet finnes ej, utan måste Åboen förse sig med väderqvarn.

  §. 10.
Hummelgård gifves tillfälle att anlägga.

  §. 11.
Seglations friheten åtfölljer denne lägenhet.

 

Efter de inledande allmänna paragraferna följer en detaljerad beskrivning av


Henriksdals byamuseum på Kilen

Henriksdals bymuseum på Kilens hembygdsgård

 

Kammare i bymuseet

Kammare i bymuseet

 

 

Stugan i museet

Stugan i Henriksdals bymuseum

 

Karhylla, spinnrock

Karhylla.

 

 

 

Mossandrar

Ett par "mossandrar" i Henriksdals bymuseum. Skidorna användes för att röra sig på blöta kärrmarker och gungflyn. "Ängslägenheterne bestå af våtlända marker och kärr..."

Up Henricsdahls Nybygge, utsynt för Pedagogen Herr Henric Ehrenfors.

Beskrivningen anger areal i tunnland och kappland (1 tl = 32 kpl) gradering och avkastning för 11 namngivna skiften under följande rubriker:

Gårdstomt och humlegård
-
tunnl.
16
kappl.
Åkermark
10
"
4
"
Äng och höklasser: 2:aklassen
80
"
20
"
3:e klassen
12
"
4
"
Skogsutmark och hagar
446
"
20
"
Förvandlade kappland
2
"
   
 
550
tunnl.
-
kappl.
Därtill kom impediment 15
15
"
31
"

 

Av sammanställningen framgår, att hemmanet utgjorde 1/2 mantal, eftersom ett helt mantal tilldelades 1100 tunnland i Skaftung by.

Under utsyningsprotokollet står slutligen antecknat:

"Uppgår till 1/2 Mantal, som Räntar 12 daler 20 skillingar 11 1/5 runstycken Silf.mynt. Till denne Nybygges lägenhets upparbetande föreslås 20 åhrs frihet. Att vid utsyningen och Refningen af desse lägenheter, intet klander blifvit af någon anmält; samt att detta Nybygge såsom vida ifrån andre hemman belägit, ej förordsakar någon Jordägare förfång, dett intyge

Högman.
Eric Henncsson Hinders.         Johan Encsson Håx.
(Bom.)      Härads Nämndemän.        (Bom.)

Efter denna lantmäteriförrättning, varigenom Henriksdals hemman utpålades och rörlades, gick protokollet till landshövdingen för stadfästelse. Några år senare införlivades med hemmanet ytterligare 1/4 mantal. Sålunda kom Henriksdals hemman att omfatta 3/4 mtl eller med impediment och allt medräknat omkring 840 tunnland.

Omräknat i nutida arealmått betyder detta i runt tal 420 ha. Det var således ett jättestort hemman, som pedagogen Henric Ehrenfors lade sig till med, i jämförelse med vår tids småbrukarlägenheter.

Enligt den officiella tågordningen gick anläggningshandlingarna efter utrösningen och landshövdingens stadfästelse till Kungl. Kammarkollegiet i Stockholm för godkännande och registrering av nybyggarhemmanet antingen som krono- eller skattehemman, varefter det slutliga fastebrevet tillställdes anläggaren. Henriksdals hemman fick nummer 9 i Skaftung by. Ännu år 1805 var hemmanet delvis av krono- och delvis av skattenatur.

Up Nya bönder på Henriksdal

Med kännedom om "Herr Pedagogens" sätt att sköta sin lärartiänst förstår man, att han som nybyggarbonde inte heller kan ha haft någon i större framgång. Hans svaghet för starka drycker tärde väl på både ekonomin och krafterna.

Redan den 21 januari 1796 hade Henric Ehrenfors sålt hälften av sitt krononybygge till bonden Eric Henric Mattsson Storsjö för "Etthundrade Trettio tre Riksdaler". Köpebrevet hade upprättats i Kristinestad, och som köpvittnen hade rådmannen Isac Reinhold Hasselbladt och stadsfältskären Johan Fredric Cederstedt anlitats. Kommissionslantmätaren Myrman bröt ut den sålda delen. Men pedagogen Ehrenfors nöjde sig inte med förrättningen utan överklagade den vid häradstinget i Lappfjärd den 25 oktober 1797. Pedagogen synes inte ha haft någon framgång med sin klagan. Följande år finns det redan tre bönder på hemmanet förutom Ehrenfors själv. Ett klyvningsprotokoll, upprättat av lantmätare Högman, berättar så här:

"Åhr 1798 den 24:de och följande dagar uti Oktober Månad förrättades efter Kongl. Maij:ts Respective Befallningshafvandes förordnander, uti utslager den 22 Maii 1779. samt den 29 September och 9:de Oktober innewarande åhr klyfning af underskrefwen Landtmätare, med biträde av hemmansåboerne Mårten och Johan Johanssöner Holm å Henricsdahls Nybygge Nummero 9. bestående af 3/4 dels mantal uti B Skaftung by af Lappfierds Sochn och Wasa Län, emellan åboerne Pedagogen herr Henric Ehrenfors, Bonden Eric Henric Mattsson, Eric Gabrielsson Stenlund och Joseph Johansson Siuls, wid hwileket tillfälle desse åboer äskade några till sig tienlige ställens obserwering och å Charta sättande innan delningen företages, hwileket efter deras åstundan wärckstältes, till den widd och widsträckta läge af dem utwist blef, warefter med åboerne rådplägades om hwarijes läge, så till åker, äng som skog och Utmarck. Då efter belägenheten befants dett:

I:o Eric Mattsson får sin åkermarek Sydost om Tomten af dertill tienlig utmarck, samt ängslägenheter uti Långängsljden och krokljden till någon del af Öster norra ändan, och om så erfordras skulle 3. tunneland af Södra ändan i Starrmås ljden efter förlikningen å Christinestads Rådhus den 7:de febr. 1798. I händelse Torpägorne skulle falla innom Eric Mattssons skog- och Utmarcks skifte, upodlas och i ståndsättes af honom lika mycken Åker och Ängsmarck, å den tract som herr Pädagogen utwisar och utser för tienlig, hwarefter Torparen bör afflytta och Eric Mattsson få gamla Torplägenheten tillträda. Skogen ärhålles uti ett:skifte ifrån Härkmäri Rå upp till Omåsa Rå.

2:0 Herr Pädagogen Ehrenfors behåller Söderåkern och den delen af Mellanåkern som ej öfwerlämnad är till Stenlund, Ängssumman tages af Starrmåsliden, och skog uti ett skifte emellan Härkmäri och Ömåsa byars Rå.

3:0 Eric Stenlund tilldelas Norråkern, den delen af Mellanåkern som sedan lämnad är och resten ärhålles af Wästeråkern; äng undfås af Starrmås liden med Wästerkärren; Skogen ärhålles uti ett skifte emellan Härkmäri och Ömåsa Bya rår.

4:0 Joseph Siuls bekommer Nordwästra delen af Wästeråkern, och till äng krokljden den delen som är närmast Ömåsa Rå, med Nefwerljd måsen. Skogen undfås uti ett skifte mellan Härkmäri och Skaftung Byars rå närmast inwid Johan Hannus rå uti Härkmäri bv."

Detta var alltså överenskommelsen om vilka åkrar och skogslotter respektive hemmansägare skulle få efter rådplägning mellan lantmätaren och de nya bönderna. Någon osämja synes inte ha förelegat. Sedan följer fördelningen skiftesvis enligt areal och gradering som utföll så:

1. Eric Henric (Storsjö)
1/4
mantl, areal
282
tunnl.
2. Pedagogen Ehrenfors
1/4
  "         "
282
 "
3. Eric Stenlund
1/8
  "         "
141
 "
4. Joseph Siuls (Sjuls)
1/8
  "         "
141
 "
Summa
3/4
mantal
846
tunnl.

Klyvningsprotokollet undertecknades:
Sålunda förrättadt och öfwerenskommit som anfört finnes, intygar

På Embetets wägnar.
Högman."

Tingsärende

Även om ovan relaterade hemmansklyvning synes ha skett i frid och endräkt, förlöpte fortsättningen inte lika gnisselfritt.

Bonden Eric Henric Mattsson Storsjö hade en kort tid efter förrättningen i sin tur sålt hälften av sin del av Henriksdals hemman till en Johan Sjölin. Denne avverkade skog på sin nyförvärvade del, men pedagogen Ehrenfors ansåg, att hans rätt blivit kränkt genom hygget och stämde därför Sjölin till tinget. Målet avgjordes den 23 februari 1799 under § 85 i Lappfjärds tingslags dombok.

För bättre läsbarhets skull återges texten i enlighet med nutida stavsätt, men ordvalet och ordföljden är oförändrat 1700-tals domstolsspråk. Den lyder:

"Pedagogen Henrik Ehrenfors påstod efter utverkad stämning emot dess tillstädesvarande vederpart nybyggaren Johan Sjölin, att denne utan vederbörligt tillstånd huggit 73 stycken granstockar å kärandens ängsmark, Starrmossliden kallad, för vilken olaga åtgärd å Sjölin yrkades straff och ersättning, styrkandes käranden därjämte med nämndemannen Siuls (Sjuls) intygan beloppet av det timmer, som blivit enligt käromålet fällt å kärandens ängsmark.

Svaranden Sjölin erkände sig huggit ifrågavarande 73 stycken granstockar å Starrmossliden, men sade detta hygge skett på hans eget skifte, som han i grund av skett köp emellan honom och nybyggaren Eric Mattsson sade sig besitta och vilken mark redan förlidet år blivit genom lantmätare skild från kärandens tillhörigheter och tillagd Eric Mattsson, vilken sistnämnda nu även närvarande och här tillspord till alla delar besannade svaranden Sjölins uppgift.

Häremot anmärkte käranden Ehrenfors, att sedan tvist uppstått emellan honom och Eric Mattsson angående dem emellan skedd nybyggeshandel, så hade de inför rådstugurätten i Kristinestad enligt nu företett protokollsutdrag av den 7:de i denna månad ingått en sådan förening, i att ifrågavarande Starrmosslid ängsmark skulle , tillfalla käranden, på vilken grund Ehrenfors förmodade sig äga rättighet att söka ersättning för det timmer, som å samma mark blivit fällt.

Svaranden Sjölin upptedde nu köpebrevet mellan honom och Eric Mattsson, varmedels han styrkte, att han redan den 16 oktober förlidet år kommit i besittning av 1/8 dels mantal av Henricsdahls nybygge, och som ägarna till samma hemman förut blivit utbrutna och skilda från kärandens tillhörigheter, så kunde svaranden ej godkänna den mellan käranden och Eric Mattsson slutna förlikning, såvitt den rörde hans rätt.

Detta erkändes av käranden, men han förmodade att dess vederpart ej ägt rättighet fälla ifrågavarande timmer, såvida tvist varit anhängig ; samt således stridigt och oavgjort, vilken Starrmossliden rätteligen borde tillfalla.

Vidare hade parterna ej att anföra, utan sedan även svaranden Sjölin gjort påstående om ersättning för rättegångskostnaden, så lämnades vederbörande utträde och beslöts:

Alldenstund käranden Pedagogen Henric Ehrenfors förnämligast stött sin talan i saken på förlikningen, som emellan honom och Eric Mattsson inför rådstugurätten i Kristinestad den 7:de dennes blivit träffad, men det nu tillika blivit utrett och medgivet, att Eric Mattsson redan förlidet år försålt hälften av sitt innehavande 1/4 dels mtl uti Henricsdahls nybygge till svaranden Sjölin samt att ifrågavarande Starrmossängs mark, vilken varit utbruten under Eric Mattssons ägande andel av hemmanet och av honom till Sjölin försålt blivit, käranden ohördan till svaranden överlåten; alltså anser häradsrätten denna förlikning emellan käranden och Eric Mattsson ej kunna förminska svaranden Sjölins rätt till försäljning, utan förkastas i grund av allt detta kärandens talan såsom obefogad; varjämte Ehrenfors skyldigkännes ersätta sin vederparts rättegångskostnad med 24 Skillingar."

Som framgår hade pedagogen Ehrenfors ingen utdelning genom sitt yrkande. Han var ute i ogjort väder.

Enligt jordeboken för år 1805 fanns då samma bönder kvar å hemmanet förutom Eric Henric Mattsson Storsjö, vars hemmansdel förvaltningsmässigt överförts från Skaftung by till Härkmeri by och bildat ett särskilt hemmansnummer där. Henriksdals hemman omfattade härefter 1/2 mantal såsom vid anläggningen. En anteckning i jordeboken upplyser om vad som skett:

"Anlagt den 26 Januari 1790 frihetsår. Skatt: halv Ränta 1805 d:o 1810. 1/4 tillökt enl. Resol. den 6 Martii 1798. Erik Josephssons andel löst till skatte den 16 Julii 1798, 1/4 är utflyttad til Härkmäri By n:o 9 Westergård enl. Resol. den 7 Maij 1802."

Henriksdalshuset interiör

Huset har flyttats från Andtfolk hemman i Henriksdal. Samtliga föremål är insamlade i Henriksdal på initiativ av byns martaförening. Henriksdalshuset var byamuseum i Henriksdal, innan det i sin helhet flyttades till Kilen. Huset är byggt i slutet av 1700-talet. Flertalet föremål har funnits i gården sedan gammalt t ex "fållåtansänjen" och "karhyllon". På högsängens gavelstycke finns ett skåp, som innehåller byns första bibliotek. Biblioteket upprättades av Svenska Folkskolans vänner i slutet av 1800-talet.

Stugan i  bymuseet

Fönster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Up Det bär utför

Henric Ehrenfors uppträder ännu som ägare till hälften eller 1/4 mtl av Henriksdals förminskade hemman, men 1810 är han helt borta ur bilden. Han levde på lån och kunde tydligen inte ens betala halva räntan (skatten) på hemmanet, som vid denna tid hade gått honom helt ur händerna. Redan 1799 hade han pantsatt sitt kreatursbestånd som säkerhet för ett lån. En garantisedel i avskrift i Närpes domsagas arkiv för Lappfjärds tingslag belyser förhållandena:

"Emot de Trettiotvå RD jag underskrefven efter revers af den 14:de December 1794 är skyldig till Herr Rådman Aron Bergström i Christina stad; pant förskriver jag honom till säkerhet följande lösa Egendom: Nemligen Fem stycken Kor, ett Brunt stod om Sju år gammal, Tolf stycken Spanska får, jämte all den öfriga lösa Egendom som hos mig kan finnas; äfven som jag härmed förklarar att Herr Rådman Bergström med nemnda Egendom äger sig till säkerhet därmed Lagligen förfara.

   Lappfjerd den 18:de Martii 1799.
                            
Henric Ehrenfors."

Som redan nämnts var pedagogen Ehrenfors tid som bonde slut redan före 1810. Förutom Eric Gabrielsson Stenlund och Eric Josephsson Sjuls var tre nya bönder mantalsskrivna på hemmanet 1810, nämligen Michel Johansson Andtfolk, Erik Sigfridsson Agnäs och Anders Andersson Brunman.

Släkten Stenlund breder ut sig

Erik Gabrielsson Stenlund, f. 26.4. 1765 i Närpes, hade ju köpt 1/8 mtl av Henriksdals hemman 1796. Han var son till klockaren i Närpes församling (1767-1798) Gabriel Johansson Stenlund, f. 4.9.1728, d. 5.10.1798. Klockaren bodde i Kåtnäs by och innehade ett hemman där. Han var även kyrkvärd i över 40 års tid.

Sonen Eric var gift med Anna Greta Mattsdotter Hoffman f. 10.10.1772 i Närpes (Korrigering/red). Kanske hade hon någon anknytning till soldatsläkten Hoffman, som fanns i Lappfjärd på denna tid. Makarna hade följande åtta barn:

1. Maria Elisabeth (Maja Lisa), f. 4.6.1797.
2. Anna Helena, f. 7.1.1799, död som barn.
3. Clara, f. 20.5. 1800.
4. Gabriel, f. 4.8. 1802.
5. Greta, f. 15.12.1804.
6. Caisa, f. 11.4.1807.
7. Erik Henrik, f. 20.12.1809, d. 14.12.1829.
8. Anna Helena, f. 15.1.1812.

Hemmanet övertogs av sonen Gabriel, och genom honom förblev namnet Stenlund för framtiden så intimt förbundet med ortsnamnet Henriksdal, att de båda namnen i gemene mans medvetande mer eller mindre bildat ett begrepp.
Gabriel Stenlund vitsordades som barn som god läsare. Vid läsförhöret 1813 gjorde prästen följande anteckning i kommunionboken:
"Till och med Ath.S:m rent och väl." (Athanasii Symbolum)
Följande år fick han betyget:
"Till 4:de H.St. i bok väl." (4:de Huvudst.)
I sitt äktenskap med Anna Greta Johansdotter Ulfves, f. 7.8.1806, hade Gabriel Stenlund förutom två döttrar, fyra söner som kom till vuxen ålder. Av dem blev Carl Henrik (Steinlundas-Kalle), född 24.10.1841, den följande länken i kedjan av bönder på Stenlunds hemmansdel. Han efterföljdes i sin tur av sönerna Abraham, Gideon och Artur Stenlund, av vilka den sistnämnda ännu (1984) lever i Härkmeri 92 år gammal. De har alla spritt namnet Stenlund vidare. Gideon hade fem söner och en dotter, av vilka tre söner och dottern fortfarande lever. Härmed har släktkedjan nått fram till nutiden.

Grand old mannen Artur Stenlund har ett händelserikt liv att blicka tillbaka på. Han har varit bonde i Härkmeri, limonadfabrikör och fiolbyggare och spelman, kommunalman och byskrivare, nämndeman och sakförare, slutligen med titeln häradsdomare. En upplevelse, som dock starkast etsat sig in i hans minne, var deltagandet i frihetskriget 1918, då han i Melins kompani var med om intagningen och utrymningen av Näsilinna i Tammerfors och blev illa sårad med en fyra månaders sjukhusvistelse som följd. Sådana minnen förbleknar aldrig.

Förutom att bondetraditionen burits upp med heder av många framstående jordbrukare inom den stenlundska släkten, har den frambragt ett nertal andra dugande samhällsmedlemmar, såsom ekonomer och bankmän, lärare, politiker, redaktörer, läkare m.m. i det offentliga livets tjänst. Den utåt kanske mest kända för närvarande är Svenska folkpartiets partisekreterare, pol.mag. Peter Stenlund, som är född och uppvuxen i Henriksdal.

Byn växer

Av de tidigare nämnda nya bönderna hade Michel Andtfolk kommit från Påskmark by i Tjöck, där han var född 17.9. 1769 på Andtfolk hemman. Hans hustru hette Magdalena Johansdotter Lillmals, f. 22. 11.1772, även hon i Påskmark. Efter makarna finns det många ättlingar i våra dagars Henriksdal dels fortsättningsvis med släktnamnet Andtfolk och dels med andra namn.

Den andra nya bonden, Eric Agnäs, var född i Lappfjärd 20. 12. 1768 och synes ha varit svåger till Mickel Andtfolk, eftersom hans hustru även kom från Påskmark, hette Maria Johansdotter Lillmals och var född 2.4.1769.

Den tredje hemmansdelägaren, Anders Brun man, var "inföding" i Henriksdal, son till torparen Anders Brunman (den äldre) och född 1770. Hans hustru, som hette Anna Mårtensdotter Hannus, f. 1770, hade tydligen sina rötter i Härkmeri.

Med största säkerhet kan sägas, att de flesta av våra dagars "dalsbor" härstammar från någon av de här omtalade ursprungsbönderna. Namnet Henriksdal används mig veterligen inte längre av någon familj som släktnamn, men i stället har det uppstått en mängd andra släktnamn, som är representativa för Henriksdal, t.ex. Ahlroos. Berg!und, Dahlgren, Forsman, Grankvist, Kärr och Ostergård, för att nämna några.

Bröllopsfoto av makama Gideon och Amanda Stenlund, född Westerback. Gideon var först bonde på hustruns hemgård "Hagale" i Flada men flyttade senare till hembyn Henriksdal.
Gideon o. Amanda Stenlund
BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA:
-------------------
* = sida under utveckling
-------------------
*KARTA


*Sideby by
* L a s s f o l k
* K a r s
* H a n s a s
* T e i r
Nybyggarhemman i Sideby
* Rosnäs
* Rosenback
* Silverberg
*Fladan och Fissjas
* Pellfolk
* Jossfolk
* Västerback
* Högback
Storsjö och Linnströmas
* Storsjö
* Gäddträsk
Gäddvik (Lindström)
* Strömsnäs
*Norrback
* Norrback
*Bodan
* Bodman
*Appelö
* Appelö
*Heden
* Hedback
* Hedkrok
*Lillbäck
* Lillbäck
* Kallträsk (Berg)

Appelö
Bäckman
Forstén
Grönberg
Hanses

Reichenbach

J o r d e b o k s k a r t a 1693
Hemman 1699-1724


T e i r ( f o l k )
* G r a n n a s
* N o r r g å r d
* I n g v e s
Nybyggarhemman i Skaftung
Demasör
* Småskär (Österbygd)
Grankull
* Sundnäs
Henriksdal
* Rosenlund (Frivilas)
Långfors

Skogman


S k o g m a n
Ö m a n
Nybyggarhemman i Ömossa
Öström
Kallträsk (Hede)
Wästervik
Österback
Rosenback
Kivistö
Bergvik

Skogman och Öman

 

 

 

Innehåll:

Up "Herr Pedagogen Henrik Ehrenfors" och hans Henrikcsdahl

Up Herr Pedagogens härkomst och familj

Befolkningsutvecklingen

Vid tiden för överföringen av Skaftung by från Lappfjärds moderförsamling till Sideby kapellförsamling omkring 1810 rådde bland "åboerne" på Henriksdals gränsmarkshemman en viss osäkerhet. Man kan finna belägg härför genom följande anteckningar i Sideby församlings kommunionbok:

Herr Pedagogen Henric Ehrenfors "bekänner sig till Sideby Capell församling"
Bonden JosefJohansson "är upptagen i Härkmeri by, bekänner sig till moderkyrkan".
Bonden Eric Josefsson "är upptagen i Härkmeri by, njuter Salighetsmedlen vid moderkyrkan".
Bonden Eric Stenlund "flyttad till Nerpes".
Den sista notisen är något förbryllande, därför att Eric Stenlund allt framgent var skriven på Henriksdal, där han dog 9.10. 1843.
Bönderna på Henriksdal hade tydlig dragning till Lappfjärd och ville förmodligen höra dit liksom bönderna på Westergård men kom på Sidebysidan, då sockengränsen drogs genom byn.

Folkmängden växte kraftigt på 1800-talet i Henriksdal liksom annorstädes för att vid sekelskiftet uppgå till ett par hundra personer. Hemmanen styckades i allt mindre lägenheter, och om också en del av befolkningen övergått till andra näringsfång, ger jordbruket än idag levebröd åt de flesta henriksdalsborna. Ett tjugotal bönder räknas ännu i byn. Päsldjursfarmning; och växthusodling, grävmaskinsdrift och trafikidkande breddar näringslivet. De nu till ett hundratal uppgående byinvånarna ser ut att vara välmående och är driftiga och livaktiga på många sätt. Byn ger med andra ord inte intryck av en avsomnande glesbygdsavkrok utan ser ut att ha framtiden for sig.

Up Herr Pedagogens härkomst och familj

Det kanske intresserar efterkommande till Henric Ehrenfors att få veta litet mera om honom. Låt mig då först citera Kristinestads historia, författad av fil.mag. lektor och rektor Walter Sjöblom och tryckt 1915:

"Henric Ehrenfors, österbottning, pedagog i Kristinestad 1776-1788. Han befanns dock vara såsom barnalärare synnerligen värdelös och otjänlig och blev för sin ohjälpliga dryckenskap suspenderad först för en tid, sedan för alltid. Såsom hans ställföreträdare nämnas a) Sven Abr. Fontell 1781-82 och b) Abraham Cajanus 1782-1787. År 1788 blev Ehrenfors för alltid från tjänsten avsatt."

Enligt kommunionböckerna i Lappfjärd och Sideby var Henric Ehrenfors född 1750, men datum och födelseort anges inte. Det har emellertid vid efterforskning utförd av redaktören Clas-Erik Vester kommit fram, att han var från Nykarleby. I varje fall noterar utflyttnings!ängden där 28.7.1770, att Ehrenfors flyttat till Åbo. Ur Österbottniska nationens matrikel nr II framgår, att den år 1765 i akademin inskrivne Ehrenfors varit gift två gånger. Hans första hustru hade hetat Märta, f. 1754. Redan 1778 var han gift med en Lovisa Mexberg, vilket förhållande senare även bekräftas i Lappfjärds och Sideby församlings Kb. Hennes härkomst har även retts ut av C-E. Vester.

Lovisa Mexberg var född 24.12.1755 (i Österbotten?) och dotter till kronolänsmannen Gabriel Mexberg i Urdiala, f. 6.1.1726, och hans hustru Batseba Indelin, f. 18.1.1735. Länsmansfamiljen bodde på Uotila gård i Lankelax by. Namnet Mexberg har påträffats i olika sammanhang bl.a. på en fältväbel Anders Leonard och en prästfru Margareta Christina i Tavastkyro, en skolelev Johan i Lojo, en kyrkvärd Henrik i Lempäälä, en klockare Mathias i Nådendal och en borgare Matts i Åbo. Släktnamnet Mexberg synes sålunda ha varit ett vitt spritt och ansett borgarnamn, medan däremot namnet Ehrenfors synes ha varit ett antaget namn av en studerande. Sin blivande andra hustru, Lovisa Mexberg, hade han av allt att döma träffat i Åbo.

Även om anförandet ur Kristinestads historia ger en god bakgrund till bilden av Henric Ehrenfors som lärare, lämnar det inga uppgifter om honom som nybyggare och jordbrukare. Den bilden kunde ha varit en annan. Men man har skäl till antagandet, att så inte var fallet. Om det endast var i enlighet med tidens sed eller av verklig högaktning vet man ej, men i kyrkböckerna och andra skrivna handlingar tituleras makarna Herr Pedagogen Henric och Madamme Lovisa Ehrenfors även som nybyggare på Henriksdal. Det var inte alla nybyggare förunnat att visas en sådan vördnad.

Makarna Ehrenfors hade fem barn, alla flickor:

I. Lovisa Sophia, f. 1779.
2. Anna Maria, f. 1784.
3. Sabina, f. 9.6.1786.
4. Ulrica Albertina, f. 11.7.1790.
5. Agatha, f 1792.

De tre äldsta flickorna måste ha varit födda i Kristinestad, men bekräftelse därpå har inte gått att få. Den fjärde anges vara född i Härkmeri (Henriksdal) och döpt av "Sacellanen Johan Roos" med bl.a. prästfrun Agatha Christina som dopvittne. Om den yngsta dottern är det känt, att hon en tid var piga hos nämndemannen Utter och gifte sig 12.6.1819 med torparen Henrik Finne (i Bötom?) Lovisa Sophia Henricsdotter Ehrenfors gifte sig 27.12.1801 i Sideby med styrmannen Matts Ericsson Österling, född 1765 och kommen från Sund på Åland. Han hade ett äventyrligt och även i någon mån brottsligt förnutet och förde en rörlig tillvaro. Orterna Sund, Lappfjärd, Kristinestad och Sideby samt Vaxholm i Sverige anges som vistelseorter. Den sista uppgiften får sin förklaring i att Matts Österling tydligen avtjänade ett fängelsestraff på Vaxholms fästning och att i familjen tillfälligt var utflyttad dit. I klartext säges det nämligen så här i Sideby församlings Kb:

"Blifvit bestraffad med 20 dagars vatten och bröd år 1803 för falska Riksgälds sedlars utprångling enl. Svea Hofrätts utslag af den 23 Maij samma år.

Brottet måste ha varit obetydligt, eftersom det sonades med så lindrigt straff. Förtroendet för Matts Österling rubbades inte, utan han anförtroddes senare en lotstjänst i Flada i Sideby, där han bodde på Bastuvik lotshemman. Lotsfamiljen omfattade förutom föräldrarna även sex barn: två döttrar och fyra söner. Av sönerna blev två, Carl Fredrik och Gustaf Adolf Österling, lotsar liksom fadern, den senare t.o.m. lotsålderman. Familjemedlemmarna flyttade senare delvis till Närpes och delvis till Lappfjärd, där Matts Österling dog av ålderdom 7.2.1843 kyrkfattig och blind. Hustrun Lovisa Sophia hade avlidit 8.8.1837 av gikt.

Av pedagogen Henric Ehrenfors döttrar gifte sig den tredje i ordningen, Sabina, med bonden Johan Henrik Svalskulla i Närpes, f. 25.6.1786. Familjen tog senare Söderlund som släktnamn. Makarna hade nio barn. Talrika ättlingar till dem finns i nutiden främst i Närpes men även på andra orter. Sålunda blev en dotter till Sabina, Anna Magdalena, gift med sjökaptenen Johan S. Hammarin i Kristinestad. Hennes en dotter igen, Johanna Sofia, blev gift med perukmakaren Gustav Westlin i Björneborg, född i Oravais. Perukmakaren och hans hustru hade bl.a. en son, som hette Bror Konrad och som blev både fil.kand. och ing.dr. Han var född i Björneborg 25. 10. 1882 och dog i Vasa 1.1.1947.

Pedagogdöttrarna Anna Maria och Ulrica Albertina har inte följts vidare. Av de nedtecknade uppgifterna framgår det dock tämligen klart, att pedagogen och nybyggaren Henric Ehrenfors måste ha en stor skara efterkommande i nutiden i Sydösterbotten. Hans namn bevarades dock inte till eftervärlden, därför att han saknade manlig avkomma.

Herr Pedagogens leverne

Att Henric Ehrenfors varit inskriven vid Åbo Akademi är dokumenterat. Men hur omfattande studier han bedrivit och om han avlagt någon examen vet man ej. Kristinestads historia lämnar upplysning om att teologiestuderande och unga präster ofta tog tjänst vid pedagogier i väntan på bättre anställning och avancemang. Den berättar också om förhållandena i Kristinestads pedagogi på Ehrenfors tid, om skolans elever, utrustning, ekonomi, pedagogens lön, lästider m.m. Men detta behöver inte återges.

Skrivkunnig som pedagogen var, anlitades han av allmogen för att avfatta handlingar av olika slag. Att han titt och tätt uppträdde vid häradstinget i Lappfjärd och rådhusrätten i Kristinestad både som vittne och kärande part skulle ju tyda på en viss grälsjuka och processlystnad. Men någon sådan behöver han inte ha lidit av. Förhållandena var sådana under nybyggestiden, att domstolarna ofta behövde anlitas för att få klarhet i böndernas mellanhavanden. Hemman anlades, brukades upp och bebyggdes, såldes eller delades, tillträddes av nya ägare utan att vara skiftade osv. Få lantmätare fanns, och bönderna fick vänta länge på förrättningarna. Det medförde oklarheter och tolkningsfrågor om rågångar och äganderätt till olika skiften. Ett par exempel belyser nybyggarnas problem:

Bonden Johan Österbygd i Skaftung hade den 5 nov. 1793 sålt skog för avverkning åt avskedade soldaten Isac Grönholm (tidigare nämnd). Det gällde inte mindre än 2000 sparrar. Emellertid hade köparen fällt sparrträd även på annan mark än den tillärnade åkermarken och dessutom ett större antal än det avtalade. Det blev en utdragen process, i vilken Ehrenfors även indrogs som vittne den 26 febr. 1798, därför att han hade skrivit köpekontraktet.

Den 18 okt. 1799 klagade Henric Ehrenfors vid tinget i Lappfjärd över att Eric Stenlund förövat åverkan på hans skog om vintern 1797 och huggit 360 stycken granstockar, 260 stycken takvedstrodor och 12 stycken större granstockar utan hans medgivande, varför han fordnde 50 daler i ersättning. - Hur saken riktigt förhöll sig är svårt att veta, men anmärkas kan att klyvningen av hemmanet, som Stenlund köpt 1/8 mtl av 1796, skedde först året efter timmerhuggningen. Det framgår emellertid, att Eric Stenlund var i full färd med att uppföra åt sig en egen gård och behövde både timmerstockar till husen och slanor till nävertaken.

Vad pedagogen Ehrenfors levde av, sedan han gjort sig av med hemmanet, kan man blott ana sig till. Sin skrivkunnighet utnyttjade han helt säkert för att skaffa sig någon liten inkomst. Det är också tänkbart, att han bedrev privatundervisning av barn i någon form, men inget skriftligt belägg därpå har påträffats. Han synes inte heller ha bott till sin död i Henriksdal utan flyttat till Gäddträsk i Sideby på äldre dagar. I varje fall slutade han sin märkliga levnad där den 29 maj 1811, och döden anges banalt nog ha förorsakats "af förstoppning". Ungefär åtta månader senare eller den 10 februari 1812 avled hustrun Lovisa på lotshemmansnumret Bastuvik i Sideby, Flada, där dottern Lovisa Sophia och mågen Matts Österling bodde med sin familj. De hade väl tagit hand om henne, sedan hon hade blivit änka. Mannen uppnådde inte högre ålder än 61 år och hustrun 54.

En slöja av mystik har omgivit Herr Pedagogen Henric Ehrenfors och Madamme Lovisa Mexberg-Ehrenfors under hela deras levnad. Mystiken lär väl inte heller kunna skingras så här 170 år efter deras död. Ett levande varaktigt minne har de dock lämnat till eftervärlden i namnet Henriksdal. Tydliga vägskyltar vid den gamla strandvägen genom Härkmeri och Skaftung pekar ut avtagsvägen till det lilla men aktiva jordbrukarsamhället, som postverket låtit döpa om till Dalen.

Låt namnet Henriksdal bestå för all framtid! Det andas historia.

info BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA är ett långsiktigt www-projekt under kontinuerlig utveckling. WWW-presentationerna som påbörjades i dec 2003 är än så länge preliminära och fragmentariska och uppläggningen av webbplatsen är preliminär. Den kommer att utökas och uppdateras under en lång tid framöver. Ryggraden i webbplatsen kommer till en början att utgöras av Gunnar Nybonds artiklar samt kompilationer av kommunion- och historieböcker 1723-1830. Korrigeringar, tillägg (och förslag till tillägg) och lämpligt material till www-sidorna (hemmansbeskrivningar, släktutredningar, gamla och nya artiklar, kopior av fotografier, urkunder, kartor osv.) kan sändas till Staffan Storteir staffan.storteir@e-brev.nu


Böcker av Gunnar Nybond

Korrigering: Eric Gabrielsson Stenlund var gift 1796 i Närpes med Anna Margareta Natanaelsdtr Randelin. Född 17.10.1772 i Bäckby. Död 21.03.1827 i Henriksdal. Meddelat av Karl-Olof Reinlund 5.5.2005

Tabell 1

Eric Gabrielsson Stenlund. Född 28.04.1765 i Kåtnäs. Inköpte år 1796 av Henric Ehrenfors, en del av Henriksdal hemman i Skaftung. Enligt anteckning av Alexander Gabrielsson Uppgård i Bäckby, bekostade Natanael Jacobsson Randelin inköpet av hemmanet. Död 09.10.1843 i Henriksdal.

Gift 1796 i Närpes med Anna Margareta Natanaelsdtr Randelin. Född 17.10.1772 i Bäckby. Död 21.03.1827 i Henriksdal. Far: Natanael Jacobsson Randelin. Född 01.01.1743 i Bäckby. Död 27.08.1807 i Bäckby. Mor: Anna Andersdtr Qwick. Född 10.01.1742 i Ö.Yttermark. Död 17.09.1782 i Bäckby.

Barn:

  1. Maria Elisabet Ericsdtr Stenlund. Född 11.06.1797 i Kåtnäs. Inflyttad från Lappfjärd 15.03.1814 till Närpes. Död 18.11.1867 i Kåtnäs.
  2. Anna Helena Ericsdtr Stenlund. Född 07.01.1799 i Henriksdal. Död 04.09.1808 i Henriksdal.
  3. Clara Ericsdtr Stenlund. Född 20.05.1800 i Henriksdal. Död 1855 i Henriksdal.
  4. Gabriel Ericsson Stenlund. Född 09.08.1802 i Henriksdal. Bonde å Henriksdal hemman i Skaftung. Död 13.11.1851 i Henriksdal.
  5. Greta Ericsdtr Stenlund. Född 15.12.1804 i Henriksdal. Död 05.06.1864 i Ömossa.
  6. Cajsa Ericsdtr Stenlund. Född 11.04.1807 i Henriksdal. Död 30.04.1856 i Härkmeri.
  7. Erik Henrik Ericsson Stenlund. Född 20.12.1810 i Henriksdal. Död 14.12.1829 i Henriksdal.
  8. Anna Helena Ericsdtr Stenlund. Född 15.01.1812 i Henriksdal. Död 04.08.1880 i Härkmeri.

* Texten ingår i Gunnar Nybonds bok "Gränsmark. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten 2", Vasa 1984, utgiven på författarens eget förlag och publiceras på WWW med tillstånd av författarens son Trygve Nybonde.

Redigering och färgfoton: © 2005 Staffan Storteir

 

Immigrant navigation

sydaby.eget.net
Utgivare: Staffan Storteir