Hede nr 4 eller Kallträsk i Ömossa
av Gunnar Nybond *
 

Lyssna till den granens susning, vid vars rot ditt bo är fäst
Finskt ordspråk

 

 

 

 

 

Hemmanet Hede, Heed eller Kallträsk

Anläggningen

Nybyggaren

Hede gård kommer till

Nya bönder

Kallträsk-Jossas

Folket och språket

 

 

 

 

 

 

BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA:
-------------------
* = sida under utveckling
-------------------
*KARTA



*Sideby by
* L a s s f o l k
* K a r s
* H a n s a s
* T e i r
Nybyggarhemman i Sideby
* Rosnäs
* Rosenback
* Silverberg
*Fladan och Fissjas
* Pellfolk
* Jossfolk
* Västerback
* Högback
Storsjö och Linnströmas
* Storsjö
* Gäddträsk
Gäddvik (Lindström)
* Strömsnäs
*Norrback
* Norrback
*Bodan
* Bodman
*Appelö
* Appelö
*Heden
* Hedback
* Hedkrok
*Lillbäck
* Lillbäck
* Kallträsk (Berg)

Appelö
Bäckman
Grönberg
Forstén
Hanses

Reichenbach

J o r d e b o k s k a r t a 1693
Hemman 1699-1724

T e i r ( f o l k )
* G r a n n a s
* N o r r g å r d
* I n g v e s
Nybyggarhemman i Skaftung
Demasör
* Småskär (Österbygd)
Grankull
* Sundnäs
Henriksdal
* Rosenlund (Frivilas)
Långfors

Skogman

S k o g m a n
Ö m a n
Nybyggarhemman i Ömossa
Öström
Kallträsk (Hede)
Wästervik
Österback
Rosenback
Kivistö

Bergvik


Skogman och Öman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hemmanet Hede, Heed eller Kallträsk

Anläggningen

Nybyggaren

Hede gård kommer till

Nya bönder

Kallträsk-Jossas

Folket och språket

 

 

 

 

 

Den som färdas från stamstaden Kristinestad längs riksväg nr 8 mot Björneborg möter efter ungefär trettiofem kilometers körning stadens södra gräns, som samtidigt utgör länsgräns mellan Vasa län och Åbo och Björneborgs län. Strax före länerån lägger färdmannen kanske märke till en vägskylt till höger med namnet HEDEN. Därmed avses väl Hedkrok gårdarna vid vägen omkring 4 km ned mot Sideby kyrkby. Men endast några hundra meter från vägskälet vid riksåttan ligger de gårdar, som uppstått ur det ursprungliga hemmanet Hede eller Heed och som senare började kallas Kallträsk.

Kallträsk by i våra dagar omfattar inte endast de ifrågavarande gamla bondgårdarna utan även en yngre bosättning vid riksvägen, där det också finns en modern affär med bensinstation och en såginrättning med brädgård. Låt oss se hur bosättningen i Kallträsk by kommit till.

Anläggningen

Den 2 december 1782 anlades officiellt Hede hemman i dåvarande Lappfjärds socken av nybyggaren Michel Zachrisson från Vittisbofjärd. Hemmanet upptogs på överloppsjorden i Ömossa by söderom byn alldeles intill länsgränsen. Det hänfördes både kameralt och kyrkligt till denna by. Eftersom i Ömossa förut fanns tre hemman nämligen Skogman nr 1, Öman nr 2 och Öström nr 3, fick det nya hemmanet namnet Hede nr 4. Nybygget anlades som kronohemman och omfattade 1/4 mantal eller från början 300 tunnland jord. Senare utökades arealen, så att den slutligen uppgick till 800 tunnland jord eller i runt tal 400 ha. Nybyggaren fick 16 års skattefrihet för uppodlingen av hemmanet.

I Vasa läns jordebok för Korsholms södra fögderi påträffas nybyggarhemmanet första gången som registrerat år 1793. Innehavarens namn skrivs där Michel Hedén. i en kartabeskrivning från samma tid benämnes dock hemmanet Hede, och i kyrkböckerna används likaså Hede eller Heed ända fram till mitten av 1800-talet, då namnet Kallträsk tar överhanden och småningom blir hemmanets officiella namn.

Emellertid bör hemmanet Kallträsk nr 4 i Ömossa by inte förväxlas med hemmanet Kallträsk nr 21 i Sideby kyrkby, det som i trakten kallas Berg och som anlades 1796.

Nybyggaren

Vem var då nybyggaren Michel Zachrisson Hede? - Vi måste bege oss till Vittisbofjärd för att få svar på den frågan.

Michel var son till bonden Zachris Mickelsson på Zachrisgården i Överby i Vittisbofjärd och född där 16.9.1734. Hans far Zachris var född 20.10.1701, död 6.4.1774. Farfadern Michel föddes redan 1680. Nybyggaren Mickels moder hette Maria Henriksdotter och var född 22.7.1700 i Påmark. Själv gifte sig Michel 1.11.1755 med en Greta Johansdotter, född 1.10.1727 i Vittisbofjärd liksom mannen. Åtminstone fem barn hann makarna få, innan de flyttade bort från Vittisbofjärd till Ömossa:

1. Anna, f.21.9.1759.
2. Johan, f.11.4.1762.
3. Henric, f.2.2.1766.
4. Michel, f.2.2.1766. (Tvilling).
5. Maria, f. 23.12.1768.

Samma år som nybygget anlades, gifte sig äldsta sonen Johan med en Anna Isacsdotter, född 28.1.1763, och fick året därpå en egen son, som gavs namnet Johan och var född 19.6.1783. Det var således en stor familj som bröt upp från Vittisbofjärd och slog ned sina bopålar på den österbottniska sidan av länsgränsen.
Vad var orsaken till flyttningen? frågar man sig.

Michel Zachrisson blev landbonde (arrendator) efter sin far på Zachrisgården. Men han ägde inte jorden, utan den lydde under Malmgårds rusthåll i Överby, som innehades av en kommissarie Inberg. Arrendekontraktet sades tydligen upp, och landbonden nödgades flytta från gården, eftersom en handelsman Henric Inberg övertog gården på 1770-talet. Michel blev sedan torpare men kände sin tillvaro alltför osäker för framtiden. Han såg sig om efter egen jord och beslöt sig för att bli nybyggare och sin egen husbonde i Kallträsk. Varför just där?

Storskiftet hade pågått Lappfjärd under 1770-talet, och efter omfördelningen av jorden hade det i Ömossa by blivit över stora områden "överloppsjord", som förklarades som kronojord och erbjöds åt hugade nybyggare som kolonisationsjord mot en liten ersättnlng. I Vittisbofjärd fanns ingen sådan överloppsjord. Så gott som all mark innehades av storgodsägare och brukades av landbönder och torpare. Vad var då naturligare än att Michel Zachrisson vände blickarna upp mot Lappfjärd, där han kunde bli sin egen herre och känna sig fri och obunden av myndiga godsägare.

Hede gård kommer till

Det är inte känt om Michel Zachrisson Hedes stora familj med barn och barnbarn flyttade upp till Kallträsk på en gång. Det kan väl inte ha varit möjligt. Jorden var ännu inte uppodlad. Inga hus fanns att bo i. Allt skulle göras från början. Sannolikt bodde en del av familjen kvar i Vittisbofjärd på torpet medan de andra tog itu med nyodlingsarbetet och timrade upp boningshus och nödiga uthus. Det räckte säkert nera år, innan man kom riktigt i gång, hann gräfta upp åkrar, så och skörda och föda upp boskap för att få sitt livsuppehälle. En kartabeskrivning från år 1792, alltså tio år efter hemmanets anläggning, säger vad nybyggaren hade fått ta emot och vad som då var uppbrukat:

"N:o 4. Hede Nybygge krono 1/4 Mantal innehafves af Bonden Michell Hede, bör undfå inalles 300 tunld.

Åker
Tunnland
Kappl.
Måsa åker af 3 graden
9
8
D:o Väster om Nybygge 3 graden
6
8
  Summa
15
16
Ängar
 
Kallträsk 3 graden
25
28
Vid nya vägen D:o
3
-
D:o d:o D:o
1
7
Österom Landsväg. vid Länerån D:o
4
20
Hemängen D:o
4
24
D:o D:o
1
-
Södermåssan D:o
8
-
D:o D:o
10
16
Äng d:o vid kyttfalle D:o
9
16
Nyrå äng på Sideby Charta D:o
5
2
förbränd Skog Räcknat till 1/4 mot bättre  

210

31
  Summa
284
16
  Summa Sumarum
300
-

 

Sålunda vara förlupit och Skiftat intygar ut Supra

  Johan Hellstedt."

Vid denna tid, alltså på 1790-talet, bör Hede gård ha varit så pass uppbrukad och försedd med byggnader, att den kunde hysa och försörja en stor familj med föräldrar, egna ogifta barn, söner och sonhustrur och deras barn.

Nya bönder

Någon gång vid sekelskiftet 1700-1800 delades Hede nybyggarhemman mellan bröderna Johan och Michel Michelsson Hede. Föräldrarna blev sytningsfolk och levde ännu ett tiotal år, innan deras tid var ute. Odlarpionjären i Kallträsk, Michel Zachrisson Hede, dog 6.6.1809 och begravdes i hemsocknen Vittisbofjärd. Några år senare flyttade änkan Greta Johansdotter också tillbaka dit. De samlades bokstavligen "till sina fäder", som det brukar heta. Så uppstod två bondgårdar i Kallträsk. Stomlägenheten utgjordes förmodligen av den gård, som i våra dagar innehas av Pauli Pitkäkoski och som fortfarande bär namnet Kallträsk i jordregistret. Den ärvdes väl av nybyggarens yngre som Mickel. Den äldre sonen Johan var ju gift och hade barn redan vid flyttningen från Vittisbofjärd och kan därför tänkas ha byggt sig egen gård och flyttat ut från hemmet först. Vardera brodern fick överta hälften eller 1/8 mantal av hemmanet. För tydlighetens skull kallas gårdarna i fortsättningen Michelsgården och Johansgården, även om de i verkligheten inte skulle ha hetat så. Enligt ortens svenska språkbruk och dialekt borde de ha kallats Kallträsk-Mickas och Kallträsk-Jossas.

Kallträsk-Jossas

De två gårdarna har efter hand uppdelats i fler och ner och mindre och mindre lägenheter. I våra dagar består det ursprungliga hemmanet enligt Vasa länslantmäterikontors jordregister av 42 självständiga lägenheter. Den största av dessa är Jokitalo 4:13 b, som omfattar 116,72 ha och är skriven på Emil Vuorela som ägare, trots att han för länge sedan är död och hans arvingar förvaltar lägenheten. Den andra i ordningen är Kytömäki 4:17/4, som ägs av Lenni Pitkäkoski och utgör 91,561 ha. Den tredje slutligen är Kallträsk 4:17/2, vars innehavare som nämnt är Pauli Pitkäkoski och areal 72,859 ha. Denna hemmansdel är den enda av de 42 lägenheterna som går under namnet Kallträsk. Den har ärvts inom släkten oavbrutet från nybyggaren Michel Zachrisson direkt till den nuvarande ägaren. Släktkedjan ser såhär ut:

1. Michel Zachrisson Hede, gift med Greta Johansdotter
från Påmark.
2. Michel Michelsson Heed, gift med Caisa Henriksdotter
från Honkajärvi.
3. Johan Michelsson Heed, gift med Gretha Henriksdotter
Bodman från Sideby.
4. Albertina Johansdotter Heed, gift med Erik Henrik
Mickelsson Westervik, måg i gården, tog namnet Kallträsk.
5. Oskar Edvin Eriksson Kallträsk, gift med Mathilda
Josefsdotter Lassfolk från Sideby.
6.Hilma Oskarsdotter Kallträsk, gift med Jalmari
Pitkäkoski från Kärjenkoski by i Storå.
7. Bröderna Lenni och Pauli Pitkäkoski.

Folket och språket

Nybyggaren Michel Zachrisson, som kom från Vittisbofjärd för 200 år sedan, var av allt att döma svenskspråkig. Vittisbofjärd hade på den tiden till mycket stor del svenskspråkig befolkning. Han gav ju också sin gård det svenska namnet Hede. Dessutom kallades platsen dit han kom av gammalt Kallträsk efter träsket, som ligger strax söderom länerån på Sastmola-sidan och som säkert tidigare hade fått sitt namn. Namnet har träsket kvar ännu i dag som är både på kartor och i svenskt och finskt språkbruk. Under hela 1800-talet bibehöll Kallträsk sin karaktär av en övervägande svensk ort.

Det förekom ett livligt folkutbyte mellan Kallträsk och byarna däromkring genom giftermål. Jag har nämnt sonhustrur från Bodman, Kars och Lassfolk i Sideby och en måg från Västervik. Men samtidigt invandrade finskspråkig befolkning från byarna österom och söderom Kallträsk genom hemmansköp, giftermål och anställning av tiänstefolk. På det sättet blev befolkningen blandspråkig. Invånarna i Kallträsk talade länge både svenska och finska i sina hem. Ännu i min barndom före 1920 höll man svenska läsförhör i Kallträsk. Ett av mina första läsförhörsbesök gjorde jag just i Oskar Kallträsks gård, då gamla värdinnan Mathilda ännu levde. Hedkrok, Hedback och Kallträsk hörde nämligen då till samma läslag.

Men Kallträsk tog inte bara emot folk från kringliggande byar, utan därifrån flyttade också ut många personer, unga kvinnor särskilt, som ingick äktenskap på andra orter. Jag anför några exempel på giftermål enbart inom Sideby socken

Lisa Johansdotter Hede, f. 21.9.1788, gifte sig med bondesonen Eric Pettersson Hedkrok (Rosenholm).
Anna Johansdotter Hede, f. 31.8.1796, gifte sig med bondesonen Gustaf Thomasson Hedkrok (Nybond).
Anna Greta Michelsdotter Hede, f. 12.4.1805, gifte sig med bondesonen Wilhelm Thomasson Hedkrok (Nybond).
Maria Michelsdotter Hede, f. 1.2.1796, gifte sig med bondesonen Henric Henricsson Storsjö.
Maria Johansdotter Hede, f. 1.1.1817, gifte sig med bondesonen Oskar Abrahamsson Norrgård i Skaftung.
Sofia Eriksdotter Kallträsk, f. 16.1.1848, gifte sig med bondesonen Wictor Wilhelmsson Hedenqvist.
Ida Eriksdotter Kallträsk, f. 30.7.1860, gifte sig med bonden August Henriksson Rosenholm (Nybond).
Axel Eriksson Kallträsk, f. 27.6.1854, gifte sig med bondedottem Greta Sofia Gustafsdotter Westervik.

info BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA är ett långsiktigt www-projekt under kontinuerlig utveckling. WWW-presentationerna som påbörjades i dec 2003 är än så länge preliminära och fragmentariska och uppläggningen av webbplatsen är preliminär. Den kommer att utökas och uppdateras under en lång tid framöver. Ryggraden i webbplatsen kommer till en början att utgöras av Gunnar Nybonds artiklar samt kompilationer av kommunion- och historieböcker 1723-1830. Korrigeringar, tillägg (och förslag till tillägg) och lämpligt material till www-sidorna (hemmansbeskrivningar, släktutredningar, gamla och nya artiklar, kopior av fotografier, urkunder, kartor osv.) kan sändas till Staffan Storteir staffan.storteir@e-brev.nu


Böcker av Gunnar Nybond

   
     

* Texten ingår i Gunnar Nybonds bok "Gränsmark. Släkt- och bygdekrönika från Sydösterbotten 2", Vasa 1984, utgiven på författarens eget förlag och publiceras på WWW med tillstånd av författarens son Trygve Nybonde.

 

Immigrant navigation

sydaby.eget.net

editor: Staffan Storteir