Lyssna till den granens susning, vid vars rot ditt bo är fäst
Finskt ordspråk

Den första som slog ned sina bopålar på Grankull nybygge, hette Olof Johansson och kom från Teirfolk i byn. Han var född 1743. Den 4 december 1790 gifte han sig med Beata Mattsdotter från Kars i Sideby, där hon föddes 1747. Makarna hann få tre barn, innan mannen plötsligt dog 23.4.1775 endast 32 år gammal. Änkan gifte om sig och flyttade tillbaka till Sideby. Helt andra personer kom att bryta upp Grankull hemman.

Med stöd av landshövdingens utslag av den 27 juni 1770 anlades nybygget "vid en Back kulla söder om Åkerlands åkern". Det var den "backkulla", där Gerda Leivos gård står idag. Nybygget tilldelades 1/4 mtl jord och fick 25 frihetsår. Det anlades som kronohemman men inlöstes senare till skattehemman. I lantmätare Högmans revningshandlingar uppges det till 1/3 mtl och har då, 1776, Joseph Henricsson som ägare. Den nya ägaren kom från Sjuls i Härkmeri, var född 1753 och gift med Anna Johansdotter, född 1754 på Grannas i samma by. Båda makarna uppnådde mycket hög ålder efter dåtida synsätt, 86 år. I femtio års tid verkade de som husbondsfolk på Grankull, odlade upp hemmanet och gjorde gården till en präktig bondgård i Skaftung.

Kanske intresserar det någon att veta, vilka ägor som låg under Grankull före storskiftet på 1770-talet. De var

Sjkörfierden
Åkerlands kiärret
Hemåkern,ouppodlad
Wästeråkern, ouppodlad
Byängskiärret
Karskjlan
Hoopliden
Fallet
Storträsk ängen
Storträsket
Storkiärret
Korpmåsliden
Hvalpträsk
Snodon
Liden öster om Nohl järf
D:o = twistigt med Berg och Uddfolk åboer uti Yttermåsan.

(Namnen är skrivna som de står i lantmätarens protokoll).

Under mitten av 1800-talet var Grankull gästgivargård. Den innehades då av en sonson till Josep Grankull, nämligen Josef Henrik Grankull, f. 2.6. 1818. Denne gifte sig med en gästgivardotter från Ömossa, Albertina Isaksdotter Öman, f.26.5.1819. Paret hade det väl förspänt, och framtiden syntes ljus, då mannen plötsligt drunknade på återväg från Kristinestad 26.8.1855 tillsammans med J.H. Demasör. Ingen visste hur det hade gått till, och inget begravningsdatum finns antecknat i kyrkböckerna i Sideby. Det tyder på att kropparna aldrig återfanns.

Lots blir hemmansägare

Ett intressant tillägg fogade lantmätare Högman till förrättningsprotokollet för Demasör. Han säger:

"Följande ägor innehafves af Lotsen Jacob Ericsson Strandman med Byamännens bifall under nr 6". - Sedan räknar han upp ett tiotal åkeroch ängsplättar bl.a. Sundgierden, Hamnskiärs ängen och Storvarpe, som lotsen skulle få använda för sitt uppehälle av byns gemensamma mark. Det var tydligen ett slags frivilligt inrättat lotstorp, som skrevs på Österbygd nr 6, vilket hade tagits upp samma år.

Men lotsen Strandman nöjde sig inte med detta arrangemang. Han anhöll hos myndigheterna om tillstånd att få anlägga ett eget nybyggarhemman. Det fick han också. Den 8 december 1773 utfärdades landshövdingens resolution om "plantering" av Sundnäs hemman nr 8 i Skaftung by med lotsen Jacob Ericsson Strandman som innehavare.

Vem var då lotsen Jacob Ericsson Strandman?

I Lappfjärds församlings äIdsta kommunionbok för 1724-1733 uppträder i Skaftung en "skärivakt", benämnd Matz Larsson med hustru. Vad en skärvakt hade för uppgift, kan man föreställa sig. De särskilda gårdarna hade sina fårholmar. Man behövde hålla uppsikt över fåren. Vargar kunde simma ut och anställa förödelse i flockarna. På vissa holmar bärgades hö. De fick inte betas före höbärgningen. Skärvakten skulle se till att inte intrång av något slag fick förekomma i skärgården varken vid fiske eller annat utnyttjande av den gemensamma egendomen. Det 1åg i böndernas intresse som mark- och vattenägare. Det var väl inte tillåtet för bönderna att bedriva fiske på kronans vatten, lika litet som det var tillåtet för kronofiskaren att Iägga ut sina garn på mantalsägarnas vattenområden.

Skärvakten måste känna till skärgården ut och in. Han kanske även bistod sjöfarande och handlande, närmast i Kristinestad, med att visa dem farlederna och hålla sjömärken i skick. Skärvakten. som även synes ha kallats "strandman", kan ha varit föregångare till de verkliga lotsarna. Släktnamnet Strandman hade tydligen uppstått på ett naturligt sätt ur yrkesbeteckningen "strandman".

Från år 1757 förekommer i Kb en strandvakt Eric Strandman med hustru Lisa Thomasdotter. Han dog 17.4.1768 och var då 67 år gammal. Hans födelseår måste således ha varit 1701. Hustrun Lisa var född 1709.

I en förteckning över rotesoldaterna i Lappfjärds socken från 1749 (G.N:s bok Soldater, torpare och bönder) uppträder två soldater med namnet Strandman. Den ena är "korpral Erick Matson Strandman 41 2/3 år gammal" och stationerad på roten nr 1 i Skaftung by, den andra "Mats Matson Strandman" 37 1/2 år och förlagd på roten nr 21 i Lappfjärds kyrkby. Allt tyder på att dessa båda är bröder och troligen söner till den gamla skärvakten Matz Larsson i Skaftung. Soldaterna fick avsked i femtioårsåldern. Det är troligt att korpralen Erick Matson Strandman som friställd "veteran" blev strandvakt efter fadern.

Lotsen Jacob Ericsson (Ersson) Strandman, född 1734, var med all säkerhet korpralen Eric (Erick) Strandmans och hans hustru Lisa Thomasdotters son. Den första bonden på Sundnäs hemman kan sålunda identifieras som en infödd skaftungbo och soldatson.

Jacob Strandman (Sundnäs) hade stor familj. Den omfattade honom själv jämte hustrun Margareta Mattsdotter, f. 1728, och åtta barn. Familjen presenteras längre fram i utredningen av Släkten Sundnäs.

Denna lotsfamilj blev nybyggarfamilj på Sundnäs 1773, samma år som det yngsta barnet föddes, och lotsen Jacob Ericsson Strandman blev nybyggarbonden Jocob Ericsson (Ersson) Sundnäs. I kyrkböckerna uppträder familjen på Sundnäs först 1783 alltså tio år senare. Sannolikt skötte Jacob sin lotstjänst en tid och bodde i lotstorpet så länge byggnads- och uppodlingsarbetet pågick på Sundnäs.

info BYAR, byagrupper, h e m m a n  (före 1700), nybyggarhemman (efter 1700), släkter i SIDEBY, SKAFTUNG och ÖMOSSA är ett långsiktigt www-projekt under kontinuerlig utveckling. WWW-presentationerna som påbörjades i dec 2003 är än så länge preliminära och fragmentariska och uppläggningen av webbplatsen är preliminär. Den kommer att utökas och uppdateras under en lång tid framöver. Ryggraden i webbplatsen kommer till en början att utgöras av Gunnar Nybonds artiklar samt kompilationer av kommunion- och historieböcker 1723-1830. Korrigeringar, tillägg (och förslag till tillägg) och lämpligt material till www-sidorna (hemmansbeskrivningar, släktutredningar, gamla och nya artiklar, kopior av fotografier, urkunder, kartor osv.) kan sändas till Staffan Storteir staffan.storteir@e-brev.nu

Böcker av Gunnar Nybond

sydaby.eget.net

editor: Staffan Storteir